Epicentre i exil

Hejdå, London

2006-11-23T01:09:00.000Z

Om ett par timmar så går mitt flyg tillbaka till Sverige. London är en hård älskare som jag kunde ha fått mycket mer av, men omständigheter jag inte kunde rå över gjorde att jag valt att återvända till Stockholm.

Har varit utomlands i två år nu, ska bli väldigt intressant att "komma hem". Får se om jag lyckas hålla bloggandet vid liv.

Jag har f.ö. lyckats ändra namnet på bloggen av misstag, så det är nog ingen som läser det här...

November rain

2006-11-17T19:27:00.000Z

London Underground

2006-11-12T23:00:00.000Z

Eftersom jag har fått denna låt på hjärnan, så är det nu eran tur! Och så glömde jag spela den för Lina när hon var här, så here you are, hon. Näe, jag kan inte vänta med att spela den för dig tills på tisdag!

Notera att denna låt nästan kvalificerar sig som en schalger. Catchy och med tonartsbyte på slutet!

Inbrott

2006-11-11T00:35:00.000Z

Idag när jag satte nyckeln i låset på min ytterdörr så gick dörren upp utan att jag hann vrida om nyckeln. Aningens häpen bad jag personen i mobilluren att ringa upp senare, gick in och såg dörrens lås ligga prydligt undanstoppad på skohyllan. Katten kom springande och såg helt hispig ut, och det smittade snabbt av sig.

Jag fick syn på sängen från hallen - där låg det mesta av innehållet från våra nattygsbordslådor utspritt, och massor av saker och lådor var utdragna och vända upp-och-ner lite här och var. "Faaan, datorn!" Sprang ut i vardagsrummet, och kunde lättad konstatera att datorn stod där den skulle, och teven likaså.

Kort sagt - nån hade letat igenom lägenheten efter dyrbarheter i stoppa-ner-i-väskan-format. Klantarslen hade lämnat kvar kreditkort och checkhäften, men när Henrik kom hem så konstaterade han vad jag missat i mitt chocktillstånd; att laptopen, den bärbara DVD-spelaren och den sprillans nya DVD-spelaren (fortfarande i sin kartong, inhandlad häromdan, suck) var puts väck. Dessutom var ett par guldsmycken jag fått av mina föräldrar borta, och det är vad jag sörjer mest.

Jag ringde efter polisen, och de anlände på tio minuter. Först dök två konstaplar upp. Den ena tog min redogörelse medan den andra undersökte trapphuset för att se hur de tagit sig in. Det visade sig att de brutit sig in genom en nödutgång på baksidan av huset. I hallen stötte de på grannarna som också haft inbrott, men de stoltserade med att de inte blivit av med något.

En tjugo minuter senare dök en brottsplatstekniker upp för att damma efter fingeravtryck och fotavtryck, samt knäppa lite bilder. Jag säger bara wow. När jag ringde polisen så var det mest för att jag ville uppmärksamma dom på att detta sker i mitt kvarter, jag hade inte en tanke på att de skulle göra en sådan grundlig undersökning. Tyvärr visade det sig att tjuven haft handskar på sig, men det kändes ändå bra att de gjorde vad de kunde.

Tyvärr vart det inte lika spännande som C.S.I, då hade jag åtminstone haft lite valuta för pengarna. Nu har jag svarta märken på varenda låda och dörr i lägenheten, och ytterdörren behöver fortfarande ett nytt lås.

Jävla skit, helt enkelt. Men fasen vad City of London Police imponerade stort på mig idag. Och lite skrattar jag åt tjuvarna som nu får dras med det gamla åbäket till laptopen som dessutom har svenskt tangentbord. Vart det verkligen mödan värt, kära bovar?

Varför jag bloggar sällan just nu

2006-11-07T19:59:00.000Z

Lördag
Jobba sex timmar eftersom ingen kunde ta det shiftet, och dessutom göra inventering. Hem och mata in inventeringssiffrorna i datorn, sitta med pannan i djupa veck över stora varianser, sen iväg till Henriks svägerskas födelsedagsfest. Hem sent i taxi med chaffis som precis firat 40 årsjubileum med sin fru, som han dessutom känt sedan de var nio år unga, och som grädde på moset har sin dotter gift sig med deras kompisar från barndomen. Tindra med ögonen och njuta lite av fyrverkerier hela vägen hem (remember, remember the fifth of November!).

Söndag
Vakna med skallebank efter lite för mycket champagne dagen innan. Prata med chefen på telefon om inventeringsproblemen, och tillbringa massa tid med att rätta till saker medan Henrik och hans kompisar spelar roliga spel bredvid. Inse att jag beställde bagels för stängda söndagen istället för måndagen, panikspringa till jobbet för att vara säker på att leveranskillarna insett att jag tagit fel på datum. Pusta ut när så var fallet. Tröstäta thaimat. Summera arbetsveckan till cirkus 55-60 timmar.

Måndag
Vakna upp med skrap i halsen - förkylningen jag tryckt tillbaka i flera veckor försöker göra sig påmind. Iväg halv åtta till jobbet för att fixa och leverera cateringbeställning. Tillbaka till butiken. Inse att jag glömt beställa grönsaker, iväg till annan butik för att låna. Tillbaka till butiken. Frukostrush. Gå till banken. Komma tillbaka till butiken och få en sista-sekunden-catering-beställning, stressa som en idiot för att ro den iland i tid. Leverera. Tillbaka till butiken. Lunchrush. Få slut på växel, iväg till posten. Tillbaka till butiken. Jobba över för att kvällsshiftskillen är sen. Skälla lite på honom för att han gått tidigt från jobbet varenda dag förra veckan utan att meddela mig. Hem vid sju. Äta pasta. Kollapsa i sängen.

Tisdag
Återigen vakna upp med förkylning. Trycka ner den i skorna igen, göra mental anteckning om att nån dag se till att få ett nobelpris för upptäckten att ren pur vilja är världens bästa medicin. Börja jobbet åtta. Beta av frukostrush och pappersarbete. Inte hinna med banken eftersom fler kunder än normalt envisas med att dyka upp. Lunchrush - var-fasen-kommer-allt-folk-från-plötsligt!? Nästan få slut på bagels. Springa till annan butik för att låna. Tillbaka till butiken. Studsa vidare tio i tre till kaffe-träning klockan tre, ta taxi för att hinna i tid. Stå i två timmar (istället för de utlovade 30 min) och se på när en kaffe-expert lär mig saker jag redan vet om att göra Cappucinos och Lattes och försöka se intresserad ut eftersom en HR-tjej från huvudkontoret är med och ser på. Hoppa in på första bästa postkontor för att göra dagens bankning av gårdagens kassa. Hej halvtimmes kö! Hamna i kassan med den enda jävla människan i universum som har som tvångstanke att lägga alla sedlar med drottingens nuna uppåt. Fynda en dvd-spelare. Få panik-telefonsamtal från min andra butik om att vi fått tokstor cateringorder i morgon. Ta mig till första butiken för att hämta saker som behövs. Ringa runt för att få in ett par extra händer till morgondagens nya syssla. Göra färdigt dagens pappersarbete medan jag ändå är där. Få tillräckligt med mjölksyra i armarna för att räcka åt ett helt fotbollslag medan jag kånkar över grejerna till andra butiken. Hem. Skriva av mig. Och nu - snutta kudde!

The Lion King

2006-11-03T19:02:00.000Z

Igår såg jag musikalen "The Lion King" tillsammans med Henrik, hans syster och två tokunderbara systerdöttrar som spenderat sitt höstlov i London. Jag kan filmen Lejonkungen utan och innan, eftersom den rullade på repeat i kafeterian på mitt högstadium. (Märk väl att högstadietiden är tre år.)

Nåväl. Det var ganska svårt att försöka bestämma sig för vilken musikal vi skulle gå på, eftersom töserna är 10 resp. 12 år gamla och inte helt lätt hänger med i engelskt tal utan subtitles. Jag har länge velat se STOMP (snälla nån, kom hit och släpa med mig så det blir av!) och jag älskade The Phantom of the Opera, och det finns ju som bekant en hel uppsjö av musikaler att välja på här i stan.

Lejonkungen har fått väldigt bra recensioner, och varenda unge har ju sett filmen vilket gör att tal blir någolunda sekundärt. Teatern var fullsmockad med barn, troligen var många av dom dessutom av icke-engelskspråkiga turister, och följdaktligen var det en hel del viskande i salongen under kvällen när barnen ville veta vad det var de vuxna fnissade åt.

Jag höll på att börja tokgrina vid inledningsscenen, den var otroligt maffig och jag slängdes huvudstupa in i wow-upplevelsen. Resten av musikalen var inte lika maffig, men nästan, och det var jag inte ensam och att tycka - tummen upp från hela vårat sällskap!

Alla skådisar gjorde finfina prestationer, men kvällens bästa skådis var dock helt klart kvinnan som gjorde en lysande Rakiti. Ni vet, den tokiga babianen! Hon pratade dessutom det där tuffa klickande afrikanska språket.

Dräkterna var fantasifulla, även om det innebär att det lämnades lite väl mycket utrymme för min fantasi att frodas på. Titta på den här bilden, t.ex:

Vad ser ni? En gepard och två giraffer va? Vad jag ser är en karl som ofredar en geparddräkt och två statister som kommer ha sjuk träningsvärk resten av sin karriär. Gepardstatisten ska dock ha en eloge för sin förmåga att totalt gå in i rollen som smidigt kattdjur - han rörde sig precis som en reinkarnerad kisse som råkat hamna i en människa med en gepardkostym fastspänd på skrevet skulle ha gjort.

Ny årstid, ny design

2006-11-01T20:00:00.000Z

Sedan jag såg bilden som nu pryder blogghuvudet så har jag velat använda den till bloggen. Said and done! Är kanske lite tveksam till att ha rosa färgtema, men blått - vilket utifrån bildens färger blir det självklara alternativet - känns lite väl fruset just nu. Kanske ändrar jag mig.

Vad tycks?

Drama Queen

2006-11-01T18:58:00.000Z

Om det inte är en kund som ställer till med skådespel på jobbet, så kan man lita på att en anställd gör det.

I fredags pratade jag med en av tjejerna - S - på jobbet om att jag borde gå till tandläkaren för att en gång för alla göra något åt mina visdomständer. Jahaa, tyckte hon, gör dom ont? Nja, inte så fasligt, tyckte jag. Jo, hon håller nog också på att få en visdomstand, sa hon.

I måndags fick jag ett sms från henne som löd "Jag har ont i visdomstanden och kan inte komma, går till doktorn imorgon för att få smärtstillande". Jaja, en dag med underbemanning går väl an, även om det lät som att hon drog en rövare. Jag svarade att hon kunde höra av sig när hon varit hos doktorn så jag visste hur det blir resten av veckan.

Ringde hon? Nä. Men jag ringde henne. Hann bara säga "Hej det är Cindy" innan hon började stortjuta i luren - "Buuhuhääääääää snyft snyft, det gör så oooont! Men jag kommer om jag måste, buääääää". Eftersom en av mina deltidare sagt att hon behövde fler timmar denna vecka, så sa jag åt henne att stanna hemma resten av veckan om hon ville. Vips! så slutade hon gråta. Fantastiskt.

Ska bli intressant att se om hon dyker upp på måndag, och ännu mer intressant när jag frågar efter ett intyg från läkaren hon hävdat att hon varit hos. Antingen tar hon mig för en idiot, eller så har hon blivit magiskt smittad av min tandvärk.

Hej vinter!

2006-11-01T18:52:00.000Z

Nä fy faaan vad kallt det blivit helt plötsligt! Igår morse var det fortfarande bara lite höstigt, och jag cyklade glatt till jobbet. På kvällen åt jag middag med Henriks syster + barn som är i London denna vecka, och höll på att frysa rumpan av mig på väg hem.

Imorse var det ännu värre, och nu är det verkligen isande kallt ute. Verkar som att Moder Natur snabbspolade förbi hösten och slängde London rätt in i vintern. Usch. Nu kommer gasräkningen att bli sådär dyr igen. Och min sprillans nya cykel, tjaa, frågan är ju om det är värt att riskera frostskador i ansiktet för att ta den till jobbet?

Och butikerna har insett att det "bara" är en sisådär femtiofem dagar kvar till jul, och har slängt upp julpyntet. Förvisso så tycker jag att det är ganska mysigt med jul och ljus i mörkret, men jag får lite ågren av att det ska julstressas innan vi ens är inne i december.

En helt vanlig afton i mina skor

2006-10-30T21:03:00.000Z

Jag satt och fipplade med pappersarbete när jag plötsligt lät som ljudet av en "fin herre" som domderade med min gröngöling i personalstyrkan. Eftersom jag har som princip att ta hand om buffliga kunder om jag kan skona min personal från det, så släppte jag vad jag hade för händerna och gick för att hjälpa L serva gubben.

L stod och gjorde i ordning en bagel åt en finklädd karl +50. "Do you have orange juice?" gormade gubben. "Yes, we have bottled juice för one sixty, or freshly squeezed juice for two fifty." svarade jag. "Did I ask you how much it costs? Huh? Do I look like someone who needs to know the price on things? Huh?" gormade han då. "Well I don't, but I want one!".

Jag kände på mig att detta var en karl som haft en usel dag, och som nu kände för att ta ut det på någon annan. "I'm sorry if I offended you, sir, but many customers find the fresh juice a bit too expensive and I wanted to give you a fair choice." svarade jag med min mammigaste röst medan jag meckade med juicemaskinen.

L tog betalt av gubben, som nu gormade efter en mugg vatten till sina mediciner. "But of course, sir." Han gulpade ner vattnet, och tryckte i sig en stor tugga bagel medan han fortsatte att gorma medan han smaskade, om hur hemsk jag var som kunde tro att han behövde veta priset på juicen.

När han väl fått juicemuggen i sin hand så svepte han hälften i ett drag. "This juice is WARM and I want it COLD!" Suck. "Well, I'm sorry sir, but it's not cold because it is freshly made..." Varför orkade jag ens försöka? Han ville ju uppenbarligen bara klaga på något! Hade jag inte berättat vad juicen kostade så hade han gormat att den var för dyr och att jag borde ha berättat det för honom. Hade juicen varit kall så hade han gormat att färsk juice minsann ska vara rumstempererad.

"You should keep the oranges in the fridge!" Jomenvisst, jag känner jättemycket för att slänga iväg en låda apelsiner om dagen för att en kund av hundra vill ha skrumpnade kalla apelsiner. "That is a good idea sir."

Och så kom den; "I want a refund!" varpå jag fick förklara att jag eftersom jag är ny på bygget inte ännu lärt mig hur man gör det i datorn. Sen att jag inte skulle gett honom pengarna tillbaka om han så var beväpnad, det säger man inte högt. "You should pay me out of your own pocket then!" Menherreguuud! Har gubben ingen skam i kroppen!? "Or give me money from the till, and don't enter the next customers purchase!" tyckte uppfinningsrika gubben. "That's illegal, sir." "Illegal!?" "Yes, sir, illegal."

"You're rude! I want the number to your manager!" javisst, varsågod och här har du mitt namn också. "Where are you from? Sweden!? You should be ashamed! I never get this treatment at Grand Hotel in Stockholm! If any girl talked back to me there like you do now, she would be out the door in a second!" Men så se dig omkring, gubbfan! Du är inte på lyxhotell, du är på ett snabbmatshak! "Is that so, sir."

Och sen det mest obegripliga i hela farsen; "If you'd been British, that would have been another thing!"

Sen ville han plötsligt betala med kort istället, vilket dels inte går att ändra på i efterhand, och dels bara går för sig om man handlat för över fem pund vilket han inte hade. Givetvis var detta också katastrof och "You wont last long in this business if you keep that up!" vilket faktiskt är upponervända världen, men jaja.

Om han nu tror att jag kommer få sparken över detta, så hoppas jag verkligen verkligen att han ringer min chef. Tjifen håller nämligen med mig.

Första cykelturen i London

2006-10-30T18:21:00.000Z

Jag invigde min nya cykel med att cykla till jobbet i morse. Trots att jag hade en karta med mig så lyckades jag hitta vilse halvvägs dit, och kom därför nån minut försent. Utanför butiken stod L och hoppade, vilket hon gjort i ganska precis en timma eftersom hon glömt ställa om klockan i helgen, men det är en annan historia.

Jag vart glatt överraskad över hur lätt det var att ta sig fram på gatorna, men det kan ju förståss ha vägt in att klockan inte ens var sex på morgonen när jag rullade runt.

Hemresan, däremot, hade jag hjärtat i halsgropen. Inte på grund av bilarna - utan för att det hoppar ut folk i gatan vartannan meter! Jag vette fasen vad de tänker med, för min erfarenhet är att det gör ganska ont att krocka med en cykel, och det är inte världens enklaste sak att tvärnita på två hjul.

Nu återstår två alternativ: skaffa siren att sätta fast på styret (ringklockan verkar folk tro är de ickebefintliga övergångsställenas nu-kan-du-gå-över-gatan-pip), eller att skaffa pansar (utöver hjälmen) så att i alla fall inte jag får ont den dagen då en pedestrant lyckas krama mitt framhjul.

I want to ride my bicycle, I want to ride my biiike

2006-10-29T15:13:00.000Z

Jahapp, då har man gått och blivit med cykel! En sprillans ny, som jag hoppas inte kommer bli stulen inom en allt för snar framtid. Om jag cyklar till jobbet i tre månader så kommer den att ha betalat sig själv i form av vad månadskort på tuben skulle ha kostat.

Jag kan varmt rekommendera "E1 Cycles" på Commercial Street vid Aldgate East tubstationen. De har hyfsade priser och trevlig personal. Min "Tourismo 20Six" gick på £150, vilket är halva priset mot vad den billigaste cykeln i butiken på Spitalfields runt hörnet kostade...

Nu är ju då frågan hur det kommer att gå att cykla i vänstertrafik. Med tanke på att jag slagit om till vänstertrafik när det gäller att gå över övergångsställen, så borde det gå bra. Jag blir nästan överkörd varenda gång jag är på besök i Sverige numera! Faktum är att jag funderat på att skaffa körkort i UK, men det som avskräcker är tanken på att krocka det första jag gör den dagen jag sätter mig bakom ratten på en svensk bil.

Galen granne?

2006-10-27T18:37:00.000+01:00

I morse när jag var påväg till jobbet så snubblade jag nästan i trappan över en granne jag inte träffat förr. Hon hade en tallrik med toast och en kopp kaffe med sig, och satt och bläddrade i posten (som fortfarande ligger i en salig röra i trappan i brist på vettiga brevfack, suck. Och vi snackar en jädra massa brev!).

Vi hejade, utväxlade några gnälliga kommentarer över att hyresvärden inte orkat göra något åt poströrar, och jag fortsatte vidare.

Nu när jag kom innanför trapphusdörren så blev jag paff - i trappan fanns helt plötsligt tre väldigt prydliga högar med post. Jösses, tänkte jag, de är ju storlekssorterade! När jag började bläddra i högarna för att se om jag fått några trevliga räkningar eller så, så insåg jag att breven även var sorterade i bokstavsordning!

Nu är jag lite rädd för den här grannen också!

Arla morgon

2006-10-26T05:43:00.000+01:00

Nä fy fan. Jag är inte vaken. Ska åka till jobbet om en stund. Inte mänskligt! Men jag har gett mig fan på att jag ska kunna butikernas alla rutiner, och då är det bara att bita ihop. När kommer jag lära mig att börja aptidigt på morgonen = måste lägga sig tidigt kvällen innan? Inte. Somna. På. Tunnelbanan.

Varför jag inte tror på stjärntecken

2006-10-24T19:28:00.000+01:00

För att spinna vidare på förra inlägget; jag är en fisk, enligt stjärnorna. När jag var yngre så ville jag gärna tro på det min astrologibok sa om fiskarnas kreativa och känsliga själ, men faktum är att jag har svårt att hitta ett stjärntecken som passar sämre in på mig än fisken.

På denna sida hittade jag ett gäng klassiska påståenden:

"Fiskarna blir glada av musik, konst, teater och litteratur och de har lätt för att skapa vackra saker."
Ehrm, alltså, de flesta gillar väl kultur i någon genre, eller? Jag jag dock världens sämsta fantasi när det gäller sådant, och även om jag kan vara duktig tekniskt sett så får jag aldrig till något utan att bli tillsagd vad jag ska ex. måla.

"Fiskarna kan få problem i livet, eftersom hon kan bli passionerat förälskad och hamna snett."
"Som kvinna är Fiskarna lättledd i kärlek, hon gör allt sin partner vill och charmas lätt av dominanta män."
Öh, nä, verkligen inte.

"Hon är mycket känslig och den hårda verkligheten blir ibland för mycket för henne."
Definitivt inte, jag är en äkta cyniker.

"Sökandet efter något bättre, finare och renare är en stark drivkraft."
Pröva "något bättre, effektivare och mer profitabelt" istället.

"Hon engagerar sig känslomässigt i alla hon möter, och hennes inlevelseförmåga är fantastisk."
Faktum är att jag håller mig ganska mycket på min egen kant av universum och bara öppnar hjärtat för dom som står mig närmast. Visst, jag är empatisk, men med min självbevarelsedrift räcker bara energin till några få utvalda.

"Med varmt hjärta tar Fiskarna hand om övergivna djur, ledsna vänner, fadderbarn osv."
Jamenokej, ett rätt.

"Fiskarna dras till det mystiska och magiska - ofta ser hon mer än andra."
"Att något inte går att förklara vetenskapligt stör henne inte alls eftersom hon har en instinktiv motvilja mot det snörräta och exakta."
Nej, nej, nej! Jag är inte vidskeplig för fem öre! Vetenskap och ordning, bitte!

"Fiskarna är inga bra ledare."
Well, fuck u too!

"Fiskarna har svårt för att fatta beslut, och därför låter hon gärna andra bestämma över sig."
Men gah! NEJ! Jag blir tokig om jag inte får bestämma, speciellt vad det gäller mig själv!

"Hon lyssnar gärna på andras bekymmer. (...) Hon har dessutom aldrig ett vettigt råd att komma med. Hon bara lyssnar."
Jag är ingen särskilt bra lyssnare, eftersom jag gärna pratar om mig själv jag med. Dessutom tenderar jag att göra folk sura genom att vrida och vända på det de sagt för att hjälpa dom se saker mer i gråskala. Eller vad säger du, Cecilia? ;)

Så, hur är det med er andra ute i bloggosfären? Stämmer ni in på erat stjärntecken?

Epicentre från A till Ö

2006-10-24T18:43:00.000+01:00

Jadu Cliff Hanger, jag känner mig inte alls bortglömd, men här är listan! ;)

A is for age:
24, och där tänker jag stanna.

B is for booze of choice:
Champagne eller Smirnoff Ice. Nej, alkohol ska inte smaka alkohol!

C is for career:
Ja jösses, om ni inte vet det vid det här laget så måste jag utfärda kollektiv diagnos på svår minnesförlust. Frågan är bara om jag kommer förbli fast i snabbmatsträsket, eller om jag kommer lyckas starta eget den där vackra dagen i framtiden.

D is for your dad’s name:
Måns.

E is for essential items to bring to a party:
Högklackat och Lipfinity!

F is for favourite song at the moment:
"Every day".

G is for favourite game:
Dator-, kort- eller brädspel? Jag garderar mig! Civ 4, Fluxx och Monopol. Sen brukar alla spel som Tommy ställer framför mig vara roliga också, han har god smak!

H is for home town:
Född i Göteborg, Stockholm i mitt hjärta, men bor i London.

I is for instruments you play:
Jag är en jäkel på gurka! Har spelat bas för en herrans massa år sedan, men är notblind och kan bara lära mig genom upprepning.

J is for jam or jelly you like:
Räknas jordnötssmör? Annars pass.

K is for kids:
Hey ho, jag har full upp med kidsen på jobbet, tacksåmycket. Dessutom har jag inte gosat med något av pojkvännens syskonbarn på ett tag, vilket innebär att vill-föra-generna-vidare-hormonhalten i kroppen är på behagligt låg nivå.

L is for living arrangements:
Med Ika och Henrik, såklart! Cecilia flyttade tillbaka till Sverige idag, det är tråkigt.

M is for mother’s name:
Kicki.

N is for name of your crush:
Henrik!

O is for overnight hospital stays:
Ta i trä! Ta i trä!

P is for phobias:
Ehrm, inte så mycket en fobi som sak jag inte tål är folk som smaskar. Speciellt om de dessutom prasslar med ex. chipspåse. Speciellt om det är i kollektivtrafik. Jag kan inte kontrollera det, jag blir galen!

Q is for quotes you like:
"Lösningen på att ha kakan och äta den är att ha jävligt många kakor!" och ”Prova med lite kaka och se om det botar. Och gör det inte det har man i alla fall fått i sig lite god kaka.”

R is for relationship that lasted the longest:
Det jag är i nu - treochetthalvt år på torsdag, serrö!

S is for sartorial style:
Det mesta är svart och stilrent.

T is for time you wake up:
Om jag får välja: inte före elva! Som det ser ut nu kommer jag få kräla mig upp sju varenda morgon i fortsättningen.

U is for underwear:
Jodå!

V is for vegetables you love:
Broccoli, sparris, riktigt röda tomater, avocado, potatis etc etc...

W is for weekend plans:
Fira treochetthalvtårsdagen kanske?

X is for x-rays you’ve had:
Förutom alla otaliga bilder hos tandläkaren (ack, om jag hade en penny för varje!), så bröt jag foten i flyttstädningen innan jag flyttade till Paris. Har kvar bilden faktiskt!

Y is for yummy food you make:
Min vegetariska lasagne rockar fett! Och guacamolen går inte av för hackor den heller.

Z is for zodiac sign:
Fisk, och en tämmerligen misslyckad sådan.

Å är åt dem du vill skicka listan vidare till:
Ni på mina "bloggar/exilbloggar jag läser"-listor! --->

Ä är för älsklingstrend:
Jag var duktig på att starta trender i byhålan jag bodde i när jag vart en sisådär 15-16 och gjorde allt för att gå emot strömmen. Det är ganska kul, så här i efterhand. Annars så... Jaee... Pass.

Ö är för en önskan just nu:
Att Henrik låter sig övertalas om att dra en vecka till lyxhotell i Egypten lagom till min andra 24-årsdag i februari!

Parissyndromet

2006-10-23T22:42:00.000+01:00

Underbara Klara har hittat Aftonbladetartikeln som förklarar att jag inte var ensam om att vantrivas i Paris:

"Paris blir inte alltid den upplevelse som japanska turister väntar sig. Expediter som ignorerar kunderna, sura tunnelbaneresenärer, väskryckare – verkligheten stämmer inte alls med bilden av Paris som en drömstad där alla är vackra och eleganta. Varje år är det något tiotal japanska Parisbesökare som måste till psykolog efter att ha konfronterats med ovänliga parisare och sjabbiga gator, avslöjar den franska tidningen Journal du Dimanche. (...) Fenomenet kallas Parissyndromet. "

Nä, kära jappar, kom till London istället!

Blääääärg

2006-10-23T18:21:00.000+01:00

Uääärg! Idag var jag för första gången i mina nya butiker. Båda är pyttesmå och har knappt plats för mer än en kyldisk, lite förvaringsutrymmen och en diskbänk. Den ena är dock lite större, och har lyxen att få plats med ett förråd/kontor/musbo.

"We have problems with mice" upplyste den avgående butikschefen mig om. NO SHIT! Eller jo, en jädra massa skit! Jag fick nästan panik av att sätta min fot där - det var saker precis överallt förutom där de skulle vara, och i vartenda hörn fanns muspluttar. Jag struntade fullkomligt i att jag egentligen borde spendera min tid åt att lära mig hur stället håller ihop, förvandlades till en Bree-klon och kastade mig in i en fyratimmars-sanering och organisering av stället.

Nu råder lite större lugn i mig, och mössen kommer inatt att undra vart fasen krubbet tog vägen. Imorgon ska jag ta itu med resten och ringa skadedjursbekämpningsfirman, och nästa måndag när jag tar över stället helt så kommer militäriskt strikta städrutiner att införas. Basta!

Kan inte sluta förundras över att min närmste chef (area managern, som jag härmed ger bloggnicket "CB") inte reagerat på hur jävligt den större skötts. Visst, att försäljningen är dålig är ett stort problem, men hygien är väl för bövelen A och O! Vem fasen vill köpa mat från ett råttbo!?

Förvisso så finns det knappast en butik eller restaurang i London som inte har problem med skadedjur av någon art, men att bara rycka på axlarna åt det är fanimej inte okej. Får trösta mig med att den mindre är välskött, även om försäljningen pekar nedåt. Suck. Giv mig styrka!

Mina nya butiker

2006-10-22T17:15:00.000+01:00

I fredags fick jag veta vilka butiker jag ska få ta över. De hade vägt emellan att ge mig en välfungerande med god försäljning, och två som håller på att gå käpprakt åt helsikum. Eftersom jag ivrat länge för en utmaning, och "vilken idiot som helst" kan sköta ett ställe det går bra för, så fick jag de tu på konkursens rand.

De har för tillfället en sammanlagd omsättning som motsvarar det jag hade på min Subwaybutik, och de är gravt misskötta vad det gäller både hålla försäljningen uppe och omkostnader nere. Den sammanlagda matkostnaden får vara cirka 30% av nettoförsäljningen, men är just nu uppe i 38%, bara för att nämna ett exempel. Det är ungefär £350 mer i månaden än vad det borde vara.

Fördelen med detta uppdrag är att det är nära hem (10-15 minuter med tuben) och att jag vet att jag kan göra bra ifrån mig - det kan inte bli värre! Nackdelen är att jag kanske innerst inne hade hoppats på att få ett högomsättningsställe.

Men men, imorgon smäller det - då börjar utmaningen!

Lyckoterapi

2006-10-22T15:44:00.000+01:00

Igår fick jag en rejäl dos lyckoterapi - mina hudgudar VNV Nation spelade här i London. De hade dessutom valt att spela på Slimelight, som är en av världens äldsta synthklubbar, tillika platsen där VNV en gång i tiden tog sina första stapplande steg upp på scenen.

Jag har sett dom live ett par gånger nu, men det är helt klart oslagbart när de spelar i London - man märker att gubbarna känner att de är på hemmaplan och bland vänner. Tyvärr innebär spelning på Slimelight en jädra massa svett, värme och folk som blockerar ens vy med sina extensions - det borde vara skottpengar på att ha det i ett publikhav!

Och om någon undrade varifrån jag fått mitt nick...

Ljuv musik

2006-10-21T02:09:00.000+01:00

Denna låt ("Every day" av Carly Comando) skulle jag vilja rista i sten i min mp3-spelare, den är det vackraste jag hört på väldigt länge. Hoppas tjejen ger ut ett helt album!

Leka mera!

2006-10-20T23:50:00.000+01:00

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense. NO CHEATING!

Will it be ok?
Kingdom ("I believe that we'll conceive, to make in hell for us a heaven.")

How are you feeling today?
House on fire

How do your friends see you?
Graverobber (“You think I’m crazy, right? Would that make anything better, if I was crazy? Is that it? Would that make anything better?!”)

Will you get married?
Nookie, break stuff (Richard Cheese version)

What is your best friend’s theme song?
Welcome to the jungle

What is the story of your life?
Personal Jesus ("Reach out and touch faith")

What was high school like?
Fight for your right to party ("You wake up late for school man you don't wanna go")

How can you get ahead in life?
Shake ya ass

What is the best thing about your friends?
We want revolution ("I want to car, skid and crash into the brave new world")

What is today going to be like?
Yellow

What is in store for this weekend?
Halleluja

What song describes you?
Hurt ("If I could start again a million miles away, I would keep myself, I would find a way")

To describe your grandparents?
Standing

How is your life going?
Master and servant ("Domination's the name of the game, In bed or in life, They're both just the same")

What song will they play at your funeral?
Come out and play

How does the world see you?
Shake the disease

Will you have a happy life?
Hate to say I told you so ("I'll spell my name out loud
because I wanna, oh yeah?")

What do your friends really think of you?
Atlas ("But I guess I won't save the world today")

Do people secretly lust after you?
Do me

How can I make myself happy?
I want you now

What should you do with your life?
Feedback

Will you ever have children?
March of the Pigs

Londonbilder

2006-10-20T00:24:00.000+01:00

Jag har en bekant i stan som är hobbyfotograf. På väg hem från en fest för nån helg sedan insåg han att solen snart skulle gå upp, och bestämde sig för att gå tvärs igenom halva stan för att ta bilder. Här är mina favoriter. Tack Marcus!

Sagolika Tower Bridge.

London Brige i förgrunden och Tower Bridge längre bort.

St Pauls Cathedral.

Stormöte med klanen

2006-10-18T21:38:00.000+01:00

Dagens arbetsdag bestod av största delen av en "quarterly review", d.v.s. konferens med genomgång av senaste kvartalets försäljning, kampanjer etc etc. Plus fåniga lekar! Inga räkmackor dock, gudskelov är det en svensk företeelse.

Det var intressant att träffa alla andra managers och mingla med huvudkontorsfolket. En del av genomgångarna behandlade sånt jag nu håller på att lära mig, så jag fick en rätt bra skoldag på köpet. So far so good.

Sen kom lekarna. Och nej, jag är inte bra på att sitta med främmande killar och försöka hitta på en "rolig" sång man som bagelknegare skulle kunna sjunga påväg till jobbet. Inte det minsta. Det enda melodi jag fick i skallen var "Dreidel, dreidel" fast med bagel istället för dreidel.

I have a little bagel, I made it out of clay
And when it's dry and ready, with bagel I shall play.
Oh, bagel, bagel, bagel, I made you out of clay
Bagel, bagel, bagel, with bagel I shall play.

Synd att det inte fanns ett jumbopris, för jag hade egentligen behövt en flaska vin som tröst för att stå ut med skammen över att stå med mitt "team" inför samtliga och försöka klämma ur mig en fantastiskt fånig text till fyra olika melodier samtidigt - vi kunde inte enas om en.

Sen såg vi filmen FISH! som skulle peppa oss i att se till att ens arbetare har roligt på jobbet. Den handlar om en fiskbutik vars anställda kastar fisk för att roa sig och kunderna, ungefär. Och är enligt denna film en bogus. Jag är mest glad att jag inte behövde kasta fisk. Eller ta emot, för all del.

Meeen, summa sumarum. Jag är riktigt imponerad över att BF har sådana här möten, och om tre månader ser jag fram emot att förhoppningsvis vara en av dom som tilldelas en bonuscheck.

"Pleeease don't leave me!"

2006-10-18T18:34:00.000+01:00

Jag har lobbat H hårt för att han ska gå över till Bagel Factory, och senast vi sågs förra veckan så gav jag honom ett informationsblad om BFs rekryteringsdagar. Precis som med allt annat stoppade han det i fickan. Lite senare samma dag fick han ett visitkort av en ny "field consultant", vilket han stoppade i samma ficka.

Dagen efter kommer tjifen, och tankspridde H minns inte namnet på den nye konsulten. Inte heller mindes han att han hade min flyer i fickan, så han råkade dra upp den mitt framför nosen på chefen. Chefen låtsades inte se den, och de fortsatte som om inget hade hänt.

En kvart senare säger chefen "öööh, förresten jag har tänkt lite och jag kommer betala dig såhär mycket nu, men säg det inte till nån!". Summan var en plötslig 10% höjning av lönen, och mer än vad jag någonsin fick av samme arbetsgivare. Följdaktligen tänker H hänga kvar i Subwayträsket ett tag till.

Haha! Synd att jag inte får jobba mer med H, men jäklar vad glad jag är för hans skull och att jag lyckades hjälpa honom "löneförhandla" på ett sådant bizarrt sätt!

Svartjobb

2006-10-17T18:18:00.000+01:00

Ok, först ett klargörande: jag värnar djupt och innerligt om arbetarnas rättigheter, har varit fackligt aktiv och lobbat för ungas rätt på arbetsmarknaden. Inte heller är jag moderat. Och jag hade tänkt försöka låta bli politiska utspel på denna blogg.

Men "scoopet" om finansministerns barnpasserska gör mig bara matt. Jag satt barnvakt mellan jag var fjorton och sjutton ungefär. Jag blev, precis som alla andra jag känner som drygat ut månadspengen med detta extraknäck, betald svart. Och jag har väldigt, väldigt svårt att se exakt vad denna tös gnäller om. Varför? För det första så fick jag tamejfasen aldrig mer än 25 spänn i timmen, trots att jag ibland satt flera dagar i veckan åt "min" barnvaktsfamilj.

Och framför allt; en snabb koll på min första riktiga lönespecifikation (daterad juni 1999, dvs samma år som denna "skandal" utspelat sig) visar att jag som sjuttonåring tjänade mindre vitt än vad Borgs barnflicka gjorde svart. Specen är från ett hotell och lönen var 51.80 kr/timmen, (minus 24.50 kr om dagen för kost jag inte fick välja bort) vilket blev cirka 35.22 kr/timmen efter skatt.

Men visst, kanske har jag fel som tycker att det är helt okej för familjer att ha barnvakt utan att betala skatt för det. Ofta är det ju för att föräldrarna ska kunna jobba, och således generera skattepengar. Kanske är jag konstig som tycker att tjejen kan vara tacksam att hon tjänade mer än mig. Måhända kan jag hålla med om att en heltidsanställd barnflicka borde bli vitt betald (av hänsyn till pensionssparande, försäkringar, a-kassa etc etc), men jag kan inte hävda att jag någonsin hört talas om det.

GP

2006-10-16T12:29:00.000+01:00

Det tog mig bara elva månader från det att jag kom till London att skaffa en husläkare (eller GP som det heter här)! Weii vad jag är duktig! Och fasen vad länge jag varit här insåg jag när jag skulle fylla i blanketter.

Först fylla i blanketter, sen möte med sjuksköterska om två veckor, därefter ska jag sätta tänderna i min doktor för att luska ut varför jag är så hängig och nyser jämt.

*klappar mig själv på huvudet*

Nu ska jag njuta av min lediga dag. Aaah, säng! Och om jag har riktig tur så går det tragikomiska antikrundan-program på teve!

Introduktion

2006-10-13T00:10:00.000+01:00

Jag är så imponerad att jag nästan trillar av pinn! Jag har nämligen varit på The Bagel Factorys femtimmars-introduktion för nyanställda. De plöjde igenom allt från lagliga aspekter på såväl arbete som matkrängning, till att träna på hur man faktiskt gör en bagelmacka.

Tänk om alla företag kunde ta sig denna tid med sina nyrekryter! Jag tror att det gör enorm skillnad både för att få den nyanställde att känna sig välkomnad, och faktiskt även för själva träningsprocessen.

Efter tio dagars träning på själva bagelhaket så får alla avlägga ett simpelt skriftligt prov, för att visa att man faktiskt lärt sig det man ska. När man sen känner för det så kan man avlägga ett mer avancerat prov, och vid godkänt resultat få löneförhöjning.

Det är sån jäkla skillnad mot Subways "hyst in lunchrushen bums, och nej du får aldrig mer än minimilön". Har jag sagt att jag är nöjd med min nye arbetsgivare?

Stammis

2006-10-12T23:57:00.000+01:00

Inte helt oväntat så delar min gamla Subwaybutik stammisar med den Bagel Factory som jag nu går i lära på - de ligger en minut från varandra. Det är minst sagt underhållande att se dessa stammisar hajja till när de ser mig, för ansiktsuttrycket är ett naket bevis på total förvirring.

I pannan på stackarna rullar följande konversation:

Stammisen: Åhå, där är tjejen jag köpt lunch hos i flera månader!
Stammisens hjärna: Men, hallå! Har hon alltid varit här? Något är fel, jag tror inte att hon borde vara här!
Stammisen: Men, hon hejar ju glatt som om hon känner igen mig också! Fast vad nu? Varför frågar hon den där killen hur många bitar kyckling det ska vara på mackan?
Stammisens hjärna: Jamen jag sa ju att något är fel!
Stammisen: Jaha, men vad är det då? Jag kopplar inte!
Stammisens hjärna: Inte jag heller...
Stammisen: Jag borde nog prata med chefen om den där semestern jag inte tagit ut på alldeles för länge.

En annan stammis (en äldre amerikanare med pilotglasögon som alltid köpte en 6-inch BMT och tre Oatmeal-kakor) stannade mig på gatan för att fråga vart jag tagit vägen. Jag förklarade att jag fått ett bättre jobb. "Good for you! That's the way to go!" skrockade gubben och kompisboxade mig på axeln.

Håhå, jaja.

Marmite

2006-10-11T23:10:00.000+01:00

Jag har elaka kollegor för tillfället. "Har du prövat det här?" sa en av dom leende och räckte fram en sked med vad som i mina ögon såg ut som någon slags chokladkräm. Det hade jag inte. Och jag önskar att jag inte hade det heller.

Mina damer och herrar, får jag presentera världens äckligaste jäkla gegga:

Marmite! Ingrediensen är en jästbiprodukt.

Det smakar ungefär som soja som någon lämnat framme ett par år. Kletigt, beskt som satan och lite salt. Smaken sitter kvar på tungan i timmar, oavsett hur mycket cola man dricker. Och folk äter det! Frivilligt! Jag upphörs aldrig att förundras.

Andra dagen

2006-10-10T23:46:00.000+01:00

Oh my, idag höll jag på att somna på jobbet. Det var helt dött och killarna jag jobbade med insisterade på att jag nog redan kunde diska och sopa golv, så jag satte mig ner för att plugga på i den trave handböcker jag blivit tilldelad. Det var så urbota tråkigt att jag nästan nickade till! Enda anledningen till att jag alls var kvar till stängning var för att lära mig göra dagsavslut på kassan.

Tröstar mig med att jag tidigare idag pratade med en Area Manager som peppade mig massor. Tydligen har högsta chefen torr humor, och efter att han intervjuat mig hade han fnittrat "hon skulle i princip kunna ta ditt jobb" till henne. Och varenda gång jag pratar med någon med öron inne på huvudkontoret så får jag höra hur nöjda de är med att ha hittat någon med min erfarenhet.

Jag kommer garanterat inte få ett lugnt ställe, de är rädda att jag skulle tröttna och dra ifall jag inte får något att bita i. Hade jag fått höra det förra veckan hade jag sagt nåt i stil med "äsch, hur illa kan det bli?", men efter idag så känner jag att det är bäst för dom att jag får något att bita i! :)

Första dagen på nya jobbet

2006-10-09T20:35:00.000+01:00

Härmed påbörjas kapitel två i labels-kategorin "jobbgnäll" - idag var första dagen på mitt nya jobb! Min nya arbetsgivare heter The Bagel Factory (TBF). Ut med en macka, in med en annan! Men vad fasen, det är ju mackmakeriboss jag är ut i fingerspetsarna.

Kontrasterna mellan min Subway-franchiseägarechef och detta företag kunde inte vara större. TBF äger nästan alla sina butiker, men har några få ute på franchising. Det innebär att jag nu ingår i en koncern med ett stabilt huvudkontor, rejäla och välplanerade rutiner och tydliga mål. I jämförelse med förra chefen, som jag aldrig visste vart jag hade och som oftast inte verkade bry sig ett smack, är detta himmelriket.

Jag kommer nu gå i två veckors schemalagd lära på en ganska lugn butik som ligger inne på ett lyxigt gym. Tempot är en tredjedel av vad det jag är van vid, så en del av mig är rädd att jag kommer dö av tristess. Å andra sidan är det dags att jag slutar stressa ihjäl mig! Tjejen som ska lära upp mig har jobbat i fantastiska 6½ år för TBF, och jag har svårt att tro att jag skulle kunna hitta en stabilare klippa att luta mig på.

Än vet jag inte vilken butik som kommer bli "min". Några managers har lämnat företaget, och det är tydligen så att några nu har önskemål om förflyttning. Eftersom jag var sist in så får jag troligen nöja mig med en av de mindre attaktiva butikerna. Den som lever får se!

Påväg hem gick jag förbi gamla jobbet. Stället jag går i lära på ligger nämligen runt hörnet från mitt forna kungadöme! H berättade att han äntligen fått löneförhöjning och chefstitel - efter att han hotade att gå. Suck. R både skällde för mig för att jag inte berättat något tidigare, men var också lättad att se att jag nu mår mycket bättre. Det blir pubrunda med gamla undersåtarna på lördag, och jag ser fram emot att nu kunna umgås med som som jämlike.

Säg det med mig: YEY!

Mitt första möte med NHS

2006-10-07T14:39:00.000+01:00

Igår vaknade jag upp och insåg att jag blivit smittad av Henriks halsfluss. Jag har inte haft det på säkert tio år, men barndomens minnen sitter hårt etsade - det enda jag som liten någonsin blev riktigt sjuk i var just halsfluss - och jag kände genast igen symptomen. Ni vet, när det känns som att man har små klumpar i halsen man vill svälja men som envetet sitter fast. Febern. Halsontet.

Fan fan fan, måste till doktorn. Givetvis hade jag valt att vakna alldeles för sent för att kunna ta mig till en vanlig husläkare, så jag fick bege mig till ett "NHS Walk in centre". Eller två snarare. Den första anlände jag till en kvart innan stängning, och personalen var inte alls sugen på att ta en patient till när fredagsölen väntade på puben.

Jahapp, bara att bege sig till nästa. Tog tunnelbanan från Liverpool Street till Whitechapel. En resa på två stationer och en milsvidd klassresa - de två områdena kunde inte vara varandra mer olika. Liverpool St är städat kontorsområde, Whitechapel är halv nergånget underklassområde.

Blev ytterst förvånad över att finna att mottagningen var tom, men jag insåg under min vistelse där varför den var det. Efter att ha fyllt i ett formulär som jag räckte till en receptionist som inte ens lyfte blicken från datorn, satte jag mig som tillsagt ner för att vänta.

De närmaste kvarten hände följande: en personalstyrka på fem pers stod och kvittrade med varandra i receptionen. En receptionist satt och avvisade cirka tio personer som kom in med diverse åkommor. "Sorry, we don't do that here. You have to go to family planning!", "Uh-uh, you've gotta go to the hospital to get that foot checked, we don't do that here.", "We don't do that here.".

Sen kom en kille i jeans och tröja släntrandes inifrån avdelningen. Han tillbringade en fem-tio minuter med att halvligga över disken och kvittra med receptionisten. Jag hoppade till när han ropade mitt efternamn, tydligen var detta min läkare. Vi gick in på hans mottagning och jag förklarade situationen. "So you have a sore throat?" frågade han efter min utläggning. "Ehrm, well it's sore too but..." började jag men fick snabbt ett "There's nothing I can do for a sore throat.".

Låt oss säga att han tog sig en titt i min hals och kollade min temp. Låt oss säga att han åtminstone klämde på min hals en sekund. Då hade jag kanske kunnat acceptera att bli hemskickad utan det penicilin jag åkt dit för att få. Nu var så inte fallet. En sjuksköterska kom in på rummet och ville ha "doktorns" uppmärksamhet, så jag blev utskickad med ett "sorry".

What. The. Fuck!!?

Kvalificerat arbete

2006-10-04T21:32:00.000+01:00

Okej, jag vet att denna annons har gått sjuttielva varv på nätet hittills, men jag kan inte låta bli att föreviga den i även min blogg. Det är det bästa jag sett sedan Knappnytt!

Ett av kraven är "Djupa, dokumenterade kunskaper om zombies och andra virala odöda" och då måste jag anse att jag nyligen har förbättrat mina möjligheter att få jobbet i och med att jag sträckläste ut "Hanteringen av odöda". En förbannat bra bok, för övrigt.

Fatta schysst för Sveriges alla tonåringar som spenderar dagarna i ända med att spela skjuta-döda-tevespel att kunna skriva ut denna annons. Varenda gång en förälder gnäller något i stil med "kan du inte skaffa en hobby som du har nytta av som vuxen!" så kan tonåringen stoltsera med att hon bara tränar upp färdigheterna för att en dag kunna bli zombiejägare! Komplettera med diverse Zombiefilmer och saken är biff!

Seriöst, är det kanske dags att Arbetsförmedlingen börjar se över vilka annonser de har uppe? Jag gick arbetslös ett par månader för fyra år sedan, och för att få bidrag vart jag tvungen att gå en "söka jobb kurs". Det innebar i princip att man två gånger om dagen satt i ett rum med trettio andra arbetslösa, skrev på närvarolistan, fick utskrifter på nya jobb på Platsbanken och lämnade sina ansökningar åt Personalen att skicka iväg. Jag undrar nu hur många ansökningar CANAL+ kommer få från just söka-jobb-kursare?

Sjuk kisse igen

2006-10-04T01:53:00.000+01:00

Näe, nu får det faktiskt räcka med åkommor för Ikas del. Ge dom till mig istället! Den här gången är det en öroninfektion som spökar, troligen orsakad av senaste omgången av tratt.

Dessutom har hon en liten kal fläck på insidan av ena låret. Den ovanligt långa och varma sommaren har enligt veterinären medfört att massor av katter och hundar nu lider av diverse kvalser och löss. Förhoppningsvis har Ika "bara" blivit överkänslig mot kvalster, har vi otur är det ringorm hon fått.

Nu är tratten åter på, en steroidsalva ska smörjas på kala fläcken en gång om dagen, och hon ska ha örondroppar. Massor av örondroppar - fem stycken i vardera örat två gånger om dagen i två veckor. Behöver knappast tillägga att Ika är på vippen nära att hata mig.

Det värsta är att hon verkligen har ont i öronen. Måtte medicinerna fungera. Måtte min älskade kisse bli frisk snart.

trumvirvel

2006-09-29T21:05:00.000+01:00

Så vad fasen pysslar jag med? Jag har sagt upp mig. Jepp. Finito, inget mer Subway och chefer som inte kunde bry sig mindre. Nästa vecka är min sista vecka. Sådetså!

Varför? Jag har fått nytt jobb. Rekryteringsfirman jag flörtade med skickade mig på en intervju i fredags hos ett annat snabbmatsföretag. Intervjun tog en timma, jag var uppklädd till kläderna och babblade som en idiot. Intervjuarna ringde mig fem minuter efter att jag lämnat lokalen och ville ha mig ombord.

Rekryteraren ringde en timma senare för att höra med mig hur det gått. Jotack bra, jag fick jobbet! svarade jag, varpå tösabiten blev väldigt paff. Tydligen så är det kräsna jeppar jag blivit anställd av, för de har aldrig klippt till så snabbt innan. Hurra egokick!

Sa upp mig i förrgår. Chefen trodde först att jag skämtade, men när han insåg att jag inte gjorde det så gjorde han nada och niet för att övertala mig att stanna kvar. Om man bortser från att han sa "du inser att det inte kommer vara såhär struligt jämt va?", vilket är lögn. Han vill hålla det hemligt tills jag går. Fine by me - om han vill att samtliga anställda på två av hans restauranger ska få en kollektiv chock så är det hans problem.

Jag kunde dock inte låta bli att berätta för H, dels för att jag betraktar honom som en god vän, men också för att det är honom hela ansvaret faller över på när jag försvinner. Hans reaktion var "jag vill också gå!", så jag ska tutta ihop honom med min rekryterare, om inte mina nya chefer vill ha honom förståss - det vore fina fisken!

H har varit hållen på halster i veckor, trots att han i praktiken varit chef för gamla butiken i två veckor, så fick han höra att han måste vänta två veckor till innan han får titel och lön i chefsklassen. Tills jag sa upp mig vill säga. Chefen hade ringt honom morgonen efter och utnämnt honom till ny store manager. Lön? Tja, det vette fasen, det skulle de diskutera längre fram. Suck.

Frågan är om jag alls kommer få lön för de sista två veckorna. Jag tvivlar. Följdfrågan blir om jag alls ska dyka upp nästa vecka. Fortsättning följer. Jag kan i vilket fall gotta mig med en rejäl löneförhöjning och en ny ljus framtid!

Fjärilar i magen

2006-09-26T12:38:00.000+01:00

F'låt att jag inte bloggat på ett tag. Saken är den att hela mitt väsen är upptaget med att fullfölja en plan som kommer att skaka om mitt londonliv. Jag vill ta klivet över till det nya, men det är ett läskigt gap mellan här och där och jag är rentav rädd för att våga hoppa.

Men men, så fort jag i alla fall hänger i luften över gapet så ska jag knappra ner allt, men tills dess får ni ha lite tålamod. Pöss!

Röster på Kungen

2006-09-22T18:33:00.000+01:00

Hoho, jag sitter här och känner hur Knattens makt har spridit sig. Knatten uppmanade oss att rösta på Kungen i senaste Knappnytt, och det har faktiskt fem förtappade själar gjort enligt Aftonbladet!

Ja jädrar i min lilla låda! En liten hemlis är att jag numera delar säng med Knatten. Han ligger bredvid min huvudkudden och viskar åt mina mardrömmar att lära sig använda kommatecken!

Arg!

2006-09-21T20:53:00.000+01:00

Började dagen med att bli väckt av att min bättre hälft ömt kysste mig i pannan och viskade "ha en bra dag älskling", varpå jag satte mig spikrak i sängen och tjöt "vad är klockan" och insåg att jag skulle vara på jobbet precis just då.

Anlände en timma sen till jobbet, och istället för att lägga tid på att peppa I så fick vi panik-göra-i-ordning inför lunchen. Insåg under lunchen att de min chef har anställt jobbar i slowmotion och är inbitskt oförmögna att göra som jag ber dom, medan mina tu kämpar på. Chefen kom själv inrusandes mitt under lunchen och var på uruselt humör.

I har jag alltså flyttat från gamla butiken till den nya eftersom chefen ville ha någon som kan bli store manager. Nu är chefen skitsur och ylar att I inte alls är bra chefsmaterial. Jag vet att hon kommer bli en bra chef med tiden, och har sagt till chefen att jag skulle behöva ha henne i träning under två veckor. Jag snackar kvalitetstid - inte som nu att hon dessutom jobbar morgonpasset.

Vad faaan förväntar han sig av henne? Han har inte ens pratat med henne om vad han förväntar sig av henne!!! Han har lagt henne på ett schema som omöjliggör för henne att ha koll på kvällspersonalen! Han har anställt sexistiska åsnor som bara lyssnar på kvinnor om de skäller som idioter! Hon har alltså inte fått en chans!

Jag är så arg att jag inte har lust att gå dit imorgon alls. Men det ska jag göra, och jag ska tamejfan ge chefen ett ultimatum - antingen så ger han mig ansvar för butiken och litar på att jag kan hantera allt, eller så gör han det inte och då skiter jag i den.

Sortering pågår

2006-09-21T00:03:00.000+01:00

Jahapp, så har label-funktionen blivit tillgänglig för även min betablogg, så här har jag nu suttit en bra stund och lagt pannan i djupa veck. Jag har länge velat kunna sätta etikett på mina inlägg för att skapa lite ordning i kaoset, men vilka etiketter!?

Första försöket blev som följande:
Familj - ja, dom däringa släktingarna.
Gnäll - övrigt personligt gnat.
Ika - husets och universums härskarinna.
Jobbgnäll - allt som rör mitt jobb.
Listor - terror!
London - tips, erfarenheter, kulturkrockar...
Paris - tips, erfarenheter, kulturkrockar...
Partaj - skoj IRL.
Resor - ibland är jag ute och flänger.
Shopping - saker att slösa slantar på.
Skoj - wieee!
Övrigt.

Troligen kommer jag ändra mig både en och två gånger innan jag är nöjd, så synpunkter mottages tacksamt. Fast tvåhundra inlägg får räcka för en kväll, fortsätter etiketta imorgon.

Hemma igen

2006-09-20T22:13:00.000+01:00

Uj vad jag inte orkat blogga de senaste dagarna. Resan till Sverige var både trevlig och utmattande. Nu är jag tillbaka i London, och det är fullt ös medvetslös med nya butiken.

Sällan har väl en så fånigt flinande Cindy synts i en kyrka förr som under lördagens dop. Henriks guddotter höll sig lugn och snäll tack vare teamwork mellan de tu faddrarna, trots att den gamle prällen pladdrade på lite mer än lovligt länge. En höll och den andra underhöll, och bara bebisen fick dra lite i klänningen så vart det liksom okej.

Prästen är förresten densamme som vigde Henriks föräldrar en gång i tiden, och han har hunnit med ett visst antal ceremonier i den familjen under åren. Nu har han gått i pension men kan liksom inte hålla sig borta när nån frågar snällt. Kungen, bland annat. Jupp, kunglig hovleverantör av böner - det ni! (Eller överhovpredikant heter det visst.)

Jag borde kanske vänja mig, men det hoppar fortfarande till i inälvorna när Henriks diverse familjemedlemmar droppar kommentarer som "nämen vad bra du gör dig med ett barn på armen" och "snart är det väl er tur". Priset går dock till Henriks mor som sa "jaha, då väntar vi bara på dig och Jocke dårå", varpå jag snällt frågade om det kanske inte vore lämpligare att jag skaffade barn med Henrik och inte hans bror (tillika fadern till dopungen).

Nåväl. Det kommer väl det med, nåt kul ska de väl ha att se fram emot! Just nu har jag mer än fullt upp med en jädrans massa ungar på den nya butiken. Chefen har anställt en drös indiska killar som har svårt för kvinnliga chefer, så jag och I (blivande store managern) har just nu fullt sjå med att få dom att lyssna.

Mig är det inga större problem för, eftersom jag inte är rädd för att ryta till och sätta på plats, men stackars I är van vid att känna gemenskap med sina kollegor. Det ger sig med tiden, men kan ju vara lite jobbigt fram tills dess.

Det enda jag lider av just nu är att chefen fortfarande vägrar ge mig varesig raka besked eller löneförhöjning, och att min dagliga restid tredubblats. Mest är jag förbannad över att han vägrar ge H store manager-lön och -titel, nu när han i stort sett tagit över för mig på gamla butiken. Får tjata hål i skallen på tjiffanskapet verkar det som.

Mycket Youtube blir det

2006-09-12T22:50:00.000+01:00

Har du nån gång funderat på hur det känns att vara chef? Föreställ dig att du är nörden i denna film, och att bimbon är din anställde. Ungefär så är det ibland, med skillnaden att anställda i alla fall brukar försöka vara trevliga.

Lugnet före stormen

2006-09-12T21:32:00.000+01:00

Nytt försäljningsrekord, personal som verkar tycka att kommande omskiftningar i chefsstyrkan är helt ok, blivande chefer som studsar jämnfota av iver. Det har varit en bra dag! Jag kan verkligen lägga denna butik bakom mig och känna att jag gjort ett toppenjobb med den, oavsett om jag nu slutar helt för Subway eller om jag bara byter arbetsuppgifter.

Imorgon ska jag ta med mig blivande assistant managern (och förhoppningsvis blivande store managern) I till nya butiken för att hon ska känna sig tryggare inför lördagens öppning. Skönt för mig också att se vart jag ska jobba på måndag. Är jag konstig som tycker att detta borde ha varit på chefens initiativ?

Tycker lite synd om I som kommer kastas hals över huvud in i chefsrollen i helgen, i och med att jag inte finns där som hennes krycka. Men å andra sidan så kanske det är exakt vad hon kommer behöva för att mogna? Det är i vilket fall inte tal om att sätta rutiner för butiken förrens efter helgens "grand opening sale" som går ut på att försöka hinna med 2-för-1-krängningen av mackor.

Så, planen är alltså att hugga tag i att öppna nya butiken som nån slags semi-area-manager och låtsas som att det regnar, och samtidigt fortsätta fiska hos rekryteringsfirman. Ser förvisso fram emot att starta upp nya butiken med allt det innebär, men vet samtidigt att jag inte kommer nöja mig med det. Så nu är det faktiskt upp till cheferna om hur jag gör - ger de mig ett bra erbjudande så tar jag det antagligen. Till vidare, i alla fall.

Stockholm i helgen

2006-09-11T19:27:00.000+01:00

Jag har världens sämsta tajming och en chef med världens sämsta humor. På lördag så hålls Henriks brorsdotters, tillika guddotters, dop. Biljetterna är köpta sedan länge, men eftersom jag vet hur svårt det är för min chef att lova mig ledigt långt i förväg så har jag helt enkelt bara gått och väntat på rätt tillfälle. Givetvis har rätt tillfälle aldrig velat dyka upp, så nu när tjifen idag sa att den nya butiken öppnar på lördag så vart det bara att ta ett djupt andetag och fråga.

Svaret jag fick var "Neeej, det går inte, vaddå dop det är ju bara kristet tjafs!" tätt följt ett asgarv och "Haha, lurad va!? Klart du ska åka!". Suck. Jag insåg inte hur mycket jag sett fram emot en svän till Stockholm förrens jag stod där med luren mot örat och såg flyget lyfta utan mig. Han bad mig köpa nåt åt honom i Sverige. Oh yes, han ska få Turkisk Peppar! Mooahaha!

Så, dags att börja fundera på vad som behöver rotas upp ur källaren och vilka sektioner av Ica som ska länsas på saknade varor. För att inte tala om att försöka lägga träffa-folk-schema. För många att träffa på för kort tid som vanligt...

Idol

2006-09-11T16:08:00.000+01:00

Det var längesen jag skrattade såhär mycket! Jag älskar den här killen, hoppas han vann! :D

Farväl

2006-09-09T21:30:00.000+01:00

Min usla digitalkamera sa idag sin sista suck. Jag satte på den för att ladda över lite usla bilder till datorn. "Bippedippe bibb bibb!" sa den glatt som den brukar. Sen blev displayen svart och kameran började ge ifrån sig dödsångestpip, som snabbt gick över i rena dödsryckningar.

"Brrzzt. Bzzzt. Brrrzt." det är allt jag får för att trycka på på-knappen.

Nähä. Adjö dårå. Ett år höll skiten, nu är den borta och jag har inte längre någon ursäkt för att inte köpa ny kamera. Spargrisen ska krossas.

Tips på bra men billiga kameror, någon?

Cat wheel

2006-09-08T22:01:00.001+01:00

Hmm, undrar om den skulle funka på husets gudinna?

Vågar snart inte mig in på den Tescon igen...

2006-09-08T19:14:00.000+01:00

Den galna servettkvinnan har gett sig ut på nya äventyr. Nu har vi servetter, men grönsaksleverantören kände inte för att skicka med lök denna vända, så jag fick släpa mig iväg till Tesco för att inhandla en sisådär tio kilo.

På denna Tesco finns bara en kö till alla kassor. När jag står och väntar på en ledig kassa inser jag att kassörskan vid kassa fem är den samma som tagit betalt alla de gånger när jag hamstrat servetter.

Jag: *tänker intensivt: snälla inte kassa fem, snälla inte kassa fem!*
Högtalaren: Please go to cashier five.
Jag: Faan! *släpar min överfyllda korg med lök till kassa fem*
Kassörskan: Hi! *tittar ner i korgen* Oh. No napkins today then?
Jag: No, they're no fun anymore.

Jamen vad skulle jag säga då?

Jag kan flyga, jag är inte rädd!

2006-09-08T18:12:00.000+01:00

Hej L! Som vanligt är jag jättetacksam om denna info inte når våra kära gemensamma vänner! Puss o kram.

Jag känner mig lite som en otrogen slyna, men mest som en fågelunge som sitter och kikar vid kanten på boet och funderar på om vingarna skulle kunna bära mig. Jag har nämligen idag varit på intervju hos en rekryteringsfirma.

Som jag skrivit förut så ser det ut som att jag blir Area Manager snart. Troligen nästa vecka eller den därpå, när mina chefers nya butik öppnar. Men ju mer jag tänker på det ju mindre spännande känns det att sitta i tuben flera timmar om dagen för att kuska runt till de tre olika butikerna (som ligger med 30-60 minuters avstånd från varandra), för att där lösa kriser och kontrollera att allt är som det ska.

Jag är urless på att mina chefer tar mig för given. Vi är kanske så kort som en vecka bort från en helt ny arbetsuppgift för mig, med de har inte ens brytt sig om att sätta sig ner med mig för att prata igenom det. Och kommer jag kunna bli så mycket mer än Area Manager inom detta företag? Nä, knappast, det enda högre är delägare och det vill jag inte ens bli. Vill jag stanna på den nivån? Nä, knappast.

För några dagar sedan när jag var urbota less på allt så slängde jag upp mitt CV på en jobbsökarsite, och jag fick genast svar från en rekryterare som jag alltså träffade idag. Resultatet? Vet inte än eftersom hon måste prata med sina klienter. Det verkar inte troligt att jag kommer kunna gå in på varken högre nivå eller lön direkt, men alla tre företag hon rekryterade för nu hade ypperliga karriärsmöjligheter att erbjuda på sikt.

Nu har denna dag varit en bra dag på jobbet med nytt försäljningsrekord, och jag kommer att ta Area Manager-jobbet tills vidare. Men vad som sedan händer får vi se. Speciellt intressant var att rekryteraren undrade ifall jag skulle kunna tänka mig ett jobb hos dom som rekryterare när företaget expanderar senare i år.

Den som lever får se!

Morr!

2006-09-07T20:45:00.000+01:00

Vid femtiden stod jag vid kassadatorn och fipplade. En 35-nånting kille i skjorta och slips stövlar in med bestämda steg, går fram till kassadisken där vi har pappmuggar och tar en mugg, ställer sig och fyller upp den vid cocacolamaskinen, dricker långa ljudliga klunkar, fyller på igen, dricker ur, ställer muggen på bänken och går mot utgången.

Jag hade hållt ett öga på honom eftersom jag föredrar att kunderna betalar innan de tar något, och något med den här killen gjorde mig misstänksam. Jag hade redan haft en överjävlig dag och blev nu topp tunnor rasande.

"Excuse me, sir. You forgot to pay for your drink!" hojtade jag. Han vände sig om, mumlade något och halvsprang ut. Jag var inte sen att följa efter, trots att jag egentligen inte borde av säkerhetsskäl. Killen gick ut genom stationens högra utgång och svängde vänster, varpå jag började rusa mot vänster utgång. Precis när jag når den så går han förbi.

"EXCUSE ME, sir. Perhaps you didn't hear me. You forgot to pay for your drink!" hojtade jag så att alla omkring oss stannade till. Nu blev han osäker och svarade "But you have a sign that says free refills. I thought it was a free refill." och började röra på sig igen. Jag svarade med att hojta att gratis påfyllning gäller bara när man faktiskt betalade för drickan i första taget, och att han nu gör sig skyldig till stöld.

Killen sprang iväg. En kille i slips, tillika stammis, som garanterat tjänar det dubbla jag gör. Drickan kostade en pund. Jag orkade inte tjafsa mer, utan gick tillbaka till butiken och skrev ut en bild på killen från övervakningskamerorna och tejpade upp den där all personal kan se. Jag ser fram emot att neka honom service mitt under lunchrushen nästa gång han dyker upp.

Missförstå mig rätt. Visst hade jag kunnat ge bort en dricka till någon som inte hade råd. Visst hade jag kunnat hålla med om att "free refills" borde gälla dagen ut om han nu tog med sig sin tidigare inköpta mugg. Men den här killen var bara en arrogant skitstövel, och sådana har inte tillåtelse att göra min redan jävliga dag jävligare. Speciellt inte skitstövlar med den dåliga smaken att ha rosa skjorta. Sådetså!

Den som frågar får svar!

2006-09-07T19:57:00.000+01:00

"SixesAndSevens said...
Londonfråga: Hur står du ut med den vidriga luften? Var där i 2 månader och höll på dö... "

Tjaa, när det var riktig värmeböjla så vart det jobbigt emellanåt - avgaserna river extra i luftgångarna när de är kruttorra. Men normalt sett så rensas luften lite titt som tätt av regn, och då tänker jag knappt ens på det.

Faktum är att jag led värre av luften i Paris än vad jag gör här. Kanske delvis har att göra med att den parisiska luften förutom avgaser även innehåller en ständigt närvarande odör av hundskit.

I midsomras när jag var ute hos Henriks mamma utanför Stockholm så insåg jag hur sotiga mina lungor måste vara vid det här laget. Den friska nattluften gjorde nästan ont!

Näe

2006-09-05T00:33:00.000+01:00

Ny flatmate (läs: långa samtal över en cuppa tea och massor av saker att göra), sjuk katt, jobbstress och massor av funderingar om vart jag vill styra min karriär sätter käppar i hjulen för min bloggkreativitet. Och jag känner att jag mer och mer glider bort från att skriva om mitt liv i London till att bara skriva om jobbet.

Så. Nu blir det läsarnas önskestund! Jag behöver uppslag, så nu får ni vara snälla och berätta för mig vad ni vill veta om att leva i London/Storbritannien!

Go fish!

Pandora

2006-09-02T15:31:00.000+01:00

Jag älskar nya leksaker, och här är min senaste upptäckt - Pandora! Började med att mata in husgudarna VNV Nation, och Pandora svarade glatt med en personlig hälsning :)

Pandora är min räddning nu när jag tröttnat på alla playlists som vi har på datorn, men jag är för lat för att skaffa nytt. Har försökt med att lyssna på P3s webbradio ett tag, men det är ytterst sällan som jag faktiskt gillar det jag hör.

Jag fattar inte att inte skivbolagen själva har sådana här siter - det skulle öka deras potential för mp3-försäljning enormt! Själv har jag flera gånger hittills önskat att det fanns en "ladda ner här för fem spänn"-knapp att trycka på när det dyker upp musik jag verkligen vill ha.

Guide till hur man INTE söker jobb

2006-09-01T21:30:00.000+01:00

Idag kom ett indiskt par in i butiken för att söka jobb. Jag fick intrycket att de båda sökte jobb, och eftersom de saknade CV så gav jag dom varsitt färdigtryckt formulär att fylla i. "Is experience required?" undrade mannen, och jag svarade att det är önskvärt men det viktigaste är att man är villig att kavla upp armarna och lära sig snabbt etc etc.

De satte sig en stund och fyllde i ena pappret. Jag blev lite förbryllad när mannen räckte fram det och sa "This is my spouse's name and she has worked on Subway in India before." Då förstod jag att han inte sökte jobb utan bara hon men att det var han som höll i hennes tyglar, så jag valde att ignorera honom så mycket jag kunde och ställa alla viktiga frågor till henne.

"Do you speak English?" frågade jag kvinnan, och innan hon hunnit få ut ett ord så svarade han "Yes she does". "How old are you?" undrade jag i ett fortsatt halvhjärtat försök att försöka få igång en dialog med henne. "She is twenty-five." Hon bara log hjärtlöst och såg allmänt förtvivlad ut, och jag mumlade nåt om att jag ska ge formuläret till chefen.

Jösses. Fattar han inte själv att han satte käppar i hjulet för henne genom att inte ge henne en chans att visa mig att hon faktiskt kunde engelska? Det är inte precis jättekul att kalla in någon på vidare intervju för att då inse att hon inte kan ett ord.

Men han hade kanske tänkt vara med på intervjun och svara åt henne? Och senare också i köket? Och under lunchrushen? Nä, tror inte det va. Synd om hon nu verkligen hade jobbat på Subway innan, men det tvivlar jag faktiskt på.

Suck

2006-08-31T20:33:00.000+01:00

Vart en jobbig dag på jobbet i och med att jag varit tvungen att ta allvarliga snack med kvällspersonalen. Aldrig kul att behöva sätta folk på plats, men ack så nödvändigt. Vissa saker som kommer med chefstiteln är verkligen riktigt jobbiga och jag önskar att jag kunde vänja mig av att må dåligt när jag måste säga till folk att göra sitt jobb.

Jag fattar inte vad det är som hänt den senaste tiden, men helt plötsligt har en av mina huvuduppgifter blivit att vara en surkart som måste tjata på folk för att de ska göra sina uppgifter ordentligt. Förvisso är det mycket ny personal nu, men det har det varit förut också utan att det blivit såhär struligt.

Nu ska jag krypa ner under täcket med en påse dillchips och tycka synd om mig själv framför teven. Imorgon är en annan daaaag. Hoppas jag.

Världens bästa annons

2006-08-30T00:23:00.000+01:00

Vet inte var Henrik hittade denna annons, men jag föll pladask!

"Combat-tränade dvärghamstrar bortskänkes.
3 manliga (con grandes cojones) dvärghamstrar bortskänkes p.g.a de har blivit gosiga.
En är ninja-graderad och har tjänstgjort som skyddshamster för diplomater. En har blivit pensionerats ifrån S.E.A.L som sabotageexpert.
En är utesluten ifrån Hells-Angels och har suttit 4 timmar på Hall för dråp på en shettlandsponny.
Samtliga var närstridsutbildade vid könsmogen ålder, men har tydligen blivit senila.
Ingen av dem har avlagt årets skytteprov.
De har nu blivit handtama och skrämmer inte ens en påtänd husfluga. De har pga ålder blivit lomhörda och lystrar inte till kommandon (attack, hugg etc.)...inte ett smack.
De fjantiga små krypen vill bara springa i sitt fåniga ekorrhjul och äta.
Kom och ta fjolltussarna om du vill ha dom."

Fossingvärmare

2006-08-29T01:02:00.000+01:00

Dagens fynd på Ikea, och mina fötters räddning den kommande hösten och vintern! Egentligen inte särskilt tjusig, men ack så skön och varm - säg hej till fotkudden PS Genevad! Nu i trippel uppsättning i mitt hem.

Varför inte tofflor istället, så man slipper hoppa jämnfota? undar nu den funkislagde läsaren. Tjaa, det började med att jag letade efter soffkuddar, men så hittade Cilla den här och det var liksom kärlek vid första ögonkastet. Till mitt försvar ska sägas att de faktiskt funkar även som soffkuddar, och att jag växte upp under fleecetröjornas storhetstid. I'm not to blame!

Notting Hill Carnival

2006-08-28T23:49:00.000+01:00

Idag begav vi oss till mitt och Henriks tidigare bostadsområde Notting Hill för att ta en titt på den världsberömda carnevalen som ägde rum denna långhelg. Tydligen besöks den av en miljon människor, och det vill jag lova att jag kan skriva under på!

Som uppväxt med Hammarkullekarnevalen och med ett X antal års prideparader som underbara minnen så förväntade jag mig att jag skulle gilla denna tillställning, men faktum är att jag fick panik av allt folk tillslut.

Det var folk precis överallt, och även om jag tyckte att själva karnevaltåget var roligt att se på så var det inte det minsta kul att försöka ta sig någonstans eftersom man blev knuffad och armbågad precis hela tiden. Kanske är jag konstig som hade hoppats på gemytlig stämning?

Det var gott om poliser, men de verkade för länge sedan ha gett upp att försöka haffa dom som rökte marijuana mitt i folkmassan. Lite intressant är att Cilla fick sjuttielva förfrågningar om hon ville köpa röka, men jag inte en enda. Är det jag som ser posh ut, eller Cilla som ser ut som en hippie? ;)

Nu bilder! Finns några till på Flickr.

Klassisk påfågel! Nu ser man inte skorna på denna bild, men de flesta av damerna dansade fram i skyhöga klackar. Väldigt snyggt, men jag själv pallar bara en timma i stöten i stilett, så fetingrespekt åt dessa damers smärttröskel!

Många boende tog tillfället i akt att utnyttja sina bostäder som matkiosker, och "toilet £1"-skyltar var inte helt sällsynta.

Jahapp, såhär blir bilder från min usla kamera ifall jag blir knuffad. Dock ganska representativ bild för den panik jag tillslut fick av allt folk.

V for Vendetta

2006-08-27T23:53:00.000+01:00

Jag måste verkligen rekommendera denna film, som perfekt sammanväver George Orwells "1984" med nutid och ger det hela en fantastisk touch av saga. Är dock väldigt förvånad med hur väl de kommit undan med att göra en film som har terrorism i London som huvudtema, trots att det är så kort tid efter bomberna i tunnelbanan här.

Nu har jag förvisso inte läst serietidningen som filmmanuset är baserad på, men jag har en känsla av att bröderna Wachowski både gjort det rättvisa och ändrat saker till det bättre. Något som jag verkligen uppskattade är det starka ställningstagande för homosexuellas mänskliga rättigheter som filmen tar genom en av filmens starkaste och vackraste scener. (Finns här, men har du inte redan sett filmen så gå och skaffa filmen istället!)

Hugo Weaving gör rollen som V helt superbt, precis som han tidigare gjort rollerna som Elrond (Sagan om Ringen) och Agent Smith (Matrix) fantastiskt bra. Det är helt enkelt något med karln som passar ihop med pondus. Det känns dock väääldigt fel att se den skådis som spelade min älskade Gandalf (Ian McKellen) som diktator i denna film.

Kortfattat: Toppenfilm! Se den!

Ich bin der slöfock

2006-08-27T23:40:00.000+01:00

Om det inte vore för att Cilla kom hem idag så skulle denna dag varit fullkomligt bortkastad. Förvisso bortkastad på det sätt som jag gillar bäst - jag, min säng och teven. Taktiken är simpel; är det skräp på teven så sover jag en stund. Vet inte vad det är med mig som gör att jag älskar att sova till en påslagen teve. Jag vet att mina föräldrar alltid spelade musik sent in på kvällen när jag var liten, och de hävdar att jag inte kunde somna om det var knäpptyst. Kanske hänger det kvar?

På tal om skräp på teve så har jag hittat ett nytt favoritprogram. Det heter "Bargain hunt" och går ut på att två par från vardera £200 att under en timma hitta "fynd" på en loppmarknad med. Sen tar de prylarna till auktion, och tanken är att vinnarparet ska gå därifrån med den vinst över de tvåhundra som de lyckas få ihop.

So far so good. Kruxet är bara att de alltid går back, vilket gör programmet vansinnigt roligt i och med att programledaren är fullt medveten om hur det brukar bli. "So the winners today are the red team who only lost £18. It's a bit of tradition really, but that doesn't put us off being back next week!"

Imorgon är tänkt att bli en lite mer produktiv dag med Ikea-besök, och förhoppningsvis även en sväng förbi Notting Hill Carneval. Förvisso två helt olika projekt i två helt olika delar av stan, men är det Bank Holiday (d.v.s. "röd dag" och stationen min restaurang ligger i är stängd, wieee!) så är det!

Ibland saknar jag inte Sverige

2006-08-25T21:53:00.000+01:00

*Frustar av skratt* - Therese, den här tillägnar jag dig!

Trattkatt

2006-08-25T18:53:00.000+01:00

Jahapp, så var Ikas mystiska sår över vänster öga tillbaka igen. Jag är väldigt glad att jag sparat tratten från förra vändan, eftersom det enda som hjälper är att hindra henne att riva upp såret innan det ens hunnit fundera på att läka.

Behöver jag säga att damen är skitförnärmad och förbannad? Det blir inte bättre av att jag inte kan låta bli att fnissa varenda gång hon går in i en kant med tratten. Hon stelnar till när jag fnissar, och jag känner i hela kroppen hur hon utövar sin voodoo på mig som hämnd. Så gör hon ett nytt försök. Dunk. Fniss. Voodoo.

Om någon är mer bevandrad i vad detta sår kan bero på än de två franska och den brittiska veterinär som förra gången misslyckades att förklara det är, så hojta.

Nytt husdjur

2006-08-24T19:08:00.000+01:00

På söndag utökas hushållet med ett stycke smågalen kompis som ska bo hos oss ett par månader för att pröva vingarna i London. Tanken med en trea har hela tiden varit att hyra ut rummet till en vän, men den först tilltänkta ångrade sig.

Jag ser nu fram emot mysiga hemmakvällar, galna utekvällar och en sparringpartner på gymmet. Hoppas verkligen att du kommer trivas, Cilla!

Uppdatering: Eehrm, f'låt Henrik. Du är också mysig, galen och så! Men nån vidare sparringpartner på gymmet är du då inte... ;)

Jag - den galna servettkvinnan

2006-08-24T15:15:00.000+01:00

Min restaurangs leverantör har slut på servetter. Jag förstår inte hur man lyckas med en sådan bedrift när man är en av Londons största restauranggrossister.

För att mina kunder ska slippa torka fejan på skjortärmarna så har jag börjat köpa servetter från Tesco (helt vanlig matvarubutik) istället. Eller rättare sagt - jag har de senaste dagarna systematiskt länsat de Tescobutiker som finns i min närhet på hela deras servettlager.

Igår köpte jag de sista fem 100-packen som fanns, och idag var det dags igen. Lyckliga jag när jag såg att de hade en vagn med två lådor fulla med 100-pack! Jag grabbade lådorna och gick till kassan. Killen i kassan var den samma som de tidigare dagarna. Han tittade på mig med den min man bara får när man försöker hålla tillbaka ett skratt, och tog snällt emot mina pengar.

Jag slår vad om att jag numera går under smeknamnet "crazy napkin woman" i den butiken. Finns det en Londonsk motsvarighet till Konsumbloggen så förväntar jag mig att bli förärad ett långt inlägg idag.

Tejpa tejpa

2006-08-24T00:10:00.000+01:00

(L, du får lova att hålla detta för dig själv eftersom du är den enda som läser denna blogg som har kontakt med människorna detta inlägg rör. Inget är spikat till hundra procent än, och jag vill inte riva upp känslor/ge förhoppningar i onödan.)

Min chef är världsmästare på att inte låta mig veta saker förrens i sista sekund. Han håller på att ställa i ordning en ny butik i västra delen av stan som ska öppna i september, och han har mer eller mindre lovat att jag när den öppnar kommer att avancera till Area Manager och därmed få ansvar över tre butiker istället för en.

Jättekul faktiskt, jag ser fram emot uppdraget. MEN. Hur är det tänkt att jag ska kunna förbereda för mina anställda om jag inte vet exakt vad som kommer att ske? Med största sannolikhet kommer min ena Assistant Manager H att befodras till Store Manager, vilket kommer bli kanon. Och en av mina veteraner I kommer att flyttas över till nya butiken för att bli Assistant Manager, och på sikt kanske Store Manager.

So far so good, båda två är i träning för att klara av sina nya uppgifter. Problemet är då R, som är Assistant Manager och som redan nu känner sig överkörd och bortglömd. Även om jag smyger med vad som komma skall, så är han inte dummare än att han ser att jag tränar H och I, och det gör honom svartsjuk.

Men vad göra? R är underbar som människa, men faktiskt inte chefsmaterial. Det är med nöd och näppe han klarar med sin nuvarande position, och jag skulle aldrig kunna rekommendera honom till att ha hela ansvaret för en butik. Idag vart han på extra dåligt humör, och han låter det gå ut över alla andra - bara en sån sak är skäl nog för mig att känna att jag ändå gör rätt val.

Jag önskar bara att min chef redan nu kunde ge mig ansvar för den nya butiken så jag kan fixa med personalpolitiken, och undvika att någon känner sig förd bakom ljuset eller snuvad på konfekten. Jag gillar raka besked!

Men men. Vi får väl se hur saker faller på plats. För är det något jag lärt mig vid det här laget så är det att saker faktiskt faller på plats tillslut. Ibland lite mer oplanerat och brutalt än önskvärt, ibland som att lägga pussel med hammare och lim, men på plats.

Lekstuga

2006-08-22T23:23:00.000+01:00

Nu har jag för första gången gett mig på att leka med denna bloggs template. Förvisso besitter jag grundkunskaper i HTML, men det är ändå inte lätt att fnula ut vad som ska ändras för att saker ska bli som jag vill.

Har även kastat mig in i betablogger, och hoppas därmed att snart kunna sätta etiketter på mina inlägg.

Så, vad tycker ni? Bloggen går nu i samma stil som min bortglömda hemsida (stackarn har inte blivit uppdaterad på alldeles för länge). Bu eller bä?

Bianca Ryan

2006-08-21T21:08:00.000+01:00

Holy mother of cow! Jag får gåshud av den här tjejen. Elva år, hur är det möjligt!?

P.S. till herr domare - elvaåriga töser ska ha hästsvans och söt klänning!

Minnen från 7-Eleven

2006-08-21T19:44:00.000+01:00

Rödluvan väcker minnen från mina månader på nattshiftet på en 7-Elevenbutik på Sveavägen. Det är fantastiskt hur många idioter som rör sig på Stockholms gator nattetid. Några särskilda grus i mitt minne är:

Ett gäng snoriga tonåringar som kom in för att sätta sig vid borden för att värma sig i väntan på nattbussen hem. Helt okej, om det inte vore för att de började roa sig med att "smakprova" i plockgodiset. Tredje gången samme påg gick för att snatta snask spände jag ögonen i honom. "Öhöhö, det finns inget du kan göra åt det här, öhöh!" gnäggade han medan han stoppade godis i munnen. "Tja, jag kan ju alltid trycka på den här lilla knappen så kan min kompis Securitas komma och haffa dig för stöld inom trettio sekunder" ljög jag, varpå hela gänget var som bortblåst.

Ack, ja dessa tonåringar. En flock småglin tassade in i butiken, drägglade en stund vid kyldisken och lämnade sedan den kompis som såg äldst ut för att försöka köpa loss tre sexpack. "Ööööhm, jag glömde legget hemma, det är okej va." gnisslade han på målbrottska. "Sorry." sa jag och konfiskerade ölen och pekade på dörren.
Gav killen upp? Nej, givetvis inte. Jag får bevittna hur han går ut och börjar fiska vuxenlangare tillsammans med polarna. Den vuxne som nappat kommer in, plockar fram tre sexpack och kommer till kassan för att betala. Jag fick förklara att jag inte är varken efterbliven eller blind, och att han snällt fick köpa ut i en annan butik. Vi hade glasfasader, för bövelen!

Legitimation ja. Män som får frågan börjar i regel spotta och fräsa. Kvinnor börjar yla "men hööörde ni tjejer, hon tror att jag är sjutton!" och se allmänt nöjda ut. Själv hade jag ingen lust att riskera jobbet över nåt så fånigt som en fjortis röksug.

Jag hade en stammis som såg ut som en luffare, men som faktiskt bodde i kvarteret. Varje natt kom han ner för att använda telefonen, fika lite och få en av bullarna jag skulle slänga. Han spenderade en hel del på telefonkort, kaffe och cigg och var därmed en av butikens trognaste kunder. Han gjorde inte en fluga förnär, men ändå fick jag ofta erbjudanden av väktare (såväl i tjänst som icke) om att kasta ut honom.
Även en kvinnlig busschaffis krävde vid ett tillfälle att jag skulle slänga ut honom. Jag svarade vänligt att "Lasse är en stammis, och vi har som policy att vara vänliga mot våra kunder" varpå donnan ylade "Men han stinker ju cigarettrök och det stör oss andra!" varpå jag stumt langade fram det paket Marlboro Light hon precis efterfrågat och sa "trettinio kronor tack".

Under december hade vi en väktare stationerad i butiken. Nån natt vid ettsnåret (då butiken är som mest packad, näst efter tresnåret) kom en kille inspringandes och krävde att han skulle få ett paket cigg mot att bara hyva upp två tjugor på kassadisken. Killen som stod och betalade blev sur och sa åt ciggkillen att ställa sig i kön som alla andra. Ciggkillen hade en taxi som väntade utanför och ville inte alls köa.
Ett två tre så började de knuffas och gorma, och fyra fem sex så var väktaren mitt emellan och betedde sig lika illa han. Jag tittade trött på min ständigt växande kö med bedjande ögon, och röt till. "DU DÄR! Ställ dig i kö som alla andra! OCH DU! Tillbaka till din plats! OCH DU HÄR! Bara att betala så kan du gå sen!" varpå tre vuxna karlar stelnade till som i tecknad film och lydde som hundvalpar. Jag kände hur hela kön log varmt mot mig.

Merförsäljning. Jag vet inte varför jag tycker att det är kul, men det gör jag. "Ska du inte ha lite räksallad på korven för en tia extra?" ler man sött, och får nästan garanterat ett "Ååååh, räääksallad vad gott!".
Eller för all del lussekatter. Ingen, inte ens fulla frusna stockholmare, äter fyra lussekatter. Men när man säger "Det är fyra för en tjuga just nu" så vill vartannan att den tilltänkta kattan blir fyra. Sen står de där hela kompisgänget och har köpt fyra var, och har ingen att dela med sig till som de tänkt sig. Jag tror jag är lite medskyldig till att parken vid min butik hade råttproblem.

Personalomsättning

2006-08-21T18:58:00.000+01:00

Om jag skulle lista saker som är jobbiga med mitt jobb så kommer personalomsättningen helt klart högst upp på listan. Jag är helt enkelt urtrött på att ständigt ha ny personal i träning. Så fort teamet börjar kännas sammansvetsat igen, så meddelar någon att han ska sluta om ett par veckor, och det blir till att börja om på nytt.

Förvisso är jag van vid det här laget, och att träna upp ny personal gör jag i sömnen. Men ändå. Det vore liksom trevligt att få ha åtminstone en månad utan att någon hoppade av båten. Nu är det en av mina brassar (J) som ska dra vidare i Europa, och jag visste från början att han bara skulle stanna ett par månader - men jag hade hoppats på att han skulle vara kvar fram till jul.

Fast det är klart, lite tacksam är jag att det är han och inte F som drar. J är nämligen bland det lataste som finns - han gör precis vad han ska och inte en tum till. Lagom konstigt när man har tre jobb. Men som han själv säger "Jag må vara lat, men jag står åtminstone för underhållningen!" och vi kommer alla sakna honom.

Efterlysning!

2006-08-19T15:43:00.000+01:00

Henrik ska ju som sagt bli gudfar/fadder till sitt nykläcktaste syskonbarn. Dopet är i mitten av september och vi letar nu med ljus och lykta efter den perfekta dopgåvan till en blivande Nobelpristagare; "Så funkar"-böckerna.

Om någon råkar sitta på ett exemplar till salu, eller snubblar över ett i något antikvariat, så säg till omedelbums!

Sting av hemlängtan

2006-08-18T14:57:00.000+01:00

Oj oj, jag hade inte förväntat mig att få en våg av hemlängtan över mig av att titta på säljannonsen av Henriks lägenhet. Men fasen vad det svider i hjärtat att se bilderna på ett ställe jag betraktar som "hemma" och veta att jag aldrig mer kommer sätta min fot där.

Bara en sån sak som att badrummet nu är totalrenoverat i och med stambytet. Den nya ägaren kommer vara den första som tar ett bad i det badrum jag varit med och bestämt designen för, inte jag. Snyft!

Förvisso så trivs jag otroligt bra i London och våran underbara lägenhet här, men ändå... Stockholm kommer för alltid att förbli Hemma för mig.

Annonsen hittar ni här, och massa fina bilder finns här.

Vojne vojne

2006-08-17T23:05:00.000+01:00

Cheeeses vad rumpan värker! Har idag fått min första dos med personlig tränare nånsin, eftersom gymet bjuder på en timma med detta när man gått med. Tjejen som hade hand om mig var mer än lovligt hurtig och hade muskler av stål. Hon lovade/hotade att ringa mig och gnälla ifall jag undlåter mig att gå dit på en vecka.

Medan vi höll på flög hon på en kille som tydligen undlåtit sig att komma på ett av hennes pass dagen innan för att ge honom verbala sparkar i baken. Han rodnade, flackade med blicken mellan mig, henne och taket, och lovade heligt att komma nästa gång. Det är inte ofta jag ser stora biffiga karlar krypa inför kvinnor hälften så stora, trots att jag går på klubbar med sådana inslag.

Fick ett skräddarsytt program som jag enligt henne lätt ska hinna och orka med varje dag. Huuujedamej! Jag har mer ont i kroppen efter tjugo minuter träning med henne än jag hade efter en timmas vattengympa! Inte så konstigt med tanke på att människan var duktig på att räkna ungefär vartannan rörelse jag gjorde. Med flit! Men vad gör man? "Näädu, det var tionde, inte sjunde! Jag orkar inte fler!" känns ganska avlägset när man som jag är en obotlig teachers pet, tillika envis åsna.

Aaaurg. Ska bli spännande att se hur ofta jag kommer orka!

Bilder från Camden

2006-08-15T19:50:00.000+01:00

Jag förstår inte alls varför Blogger tillåter mig att ladda upp bilder här, men inte i förra inlägget. Nåväl.

Camden High Street sett från sin norra ände.

En av Camdens bästa skobutiker om man gillar slampiga skor.

Matmarknad inne i "The Stables Market".

Donuts stora som starwars-Leia-öronsnäckor vid ingången till "The Lock Market". Snuskigt goda!

Camden

2006-08-14T19:04:00.000+01:00

Jag älskar Camden, och igår fick jag en god ursäkt att släpa min bakfulla kropp upp ur sängen för att vallfärda till detta ett av Londons underbaraste områden - en vän på besök behövde guidening!

Camden har länge varit alternativa londonbornas högborg, och på helgerna är där smockfullt med såväl turister som londonbor med shoppingsug. På Camden High Street finns tatuerings/piercingsstudios vart tionde meter, secondhand-butiker, skoaffärer med Dr Martens och stilett som specialitéer med mycket mer.

Storgatan rymmer även otaliga punkare, som förenar nytta med nöje genom att ha skaffat jobb att stå med någon butiks stylt (oftast skobutiker) medan de dricker öl med polarna. Vill man ta kort på sig med dom så får man hosta upp en slant - en tradition sedan punkens uppkomst. Och ärligt talat, vem gör bättre reklam för Dr Martens om inte deras allra trognaste bärare?

Bäst är dock "The Lock Market" och "The Stables Market" som rymmer allt du kan och inte kan tänka dig. Båda rymmer gott om butiker/stånd där innehavarna visar upp sina egentillverkade eller direktimporterade kläder och hantverk. Hippies, antiksamlare, punkare, retroälskare, musiknördar, fetishister, rastafaris, pryltokiga, rejvare, presentletare - det finns något för alla.

Ska du till London så får du helt enkelt inte missa en heldag ute i Camden. Helgerna är förvisso då det är som mest folk, vilket gör att man inte får ha bråttom, men å andra sidan är det också då som hela stället lever upp som bäst!

Mina favorithållplatser i Camden är:
* Cyber Dog - butik för rejvare inne i "The Stables Market". Nä, dom säljer inte knark, utan massor av egendesignade kläder och accesoarer i sina enorma lokaler. Varje helg har de egna DJs som spelar öronbedövande techno, och oftast även gogo-dansare med tillhörande publik. Jag kan inte låta bli att gå dit varenda gång jag är i området, fasten jag aldrig köpt något - stället är en upplevelse i sig.

* Fairy Goth Mother - underbar butik i "The Lock Market" som säljer sagolika korsetter, klänningar och smycken. Priserna är saftiga, men personalen är lika underbar som kläderna.

* Matmarknaden inne i "The Stables Market" har mat från hela världen. Det mesta är flottigt, och man får vara beredd på att stå upp och äta, men det finns fantastiskt mycket att välja på. Personalen i de diverse stånden gör allt för att du ska köpa just deras mat, så man kan i princip qruisa sig runt och smakprova sig mätt om man nu känner för det. "For you only half price!"-erbjudanden är inte helt ovanliga, och man får räkna med att säljarna suger sig fast som iglar om de får ögonkontakt.

* Skoaffären på denna bild, ligger precis före bron över vattnet till marknadsområdena när man promenerar från tubstationen. I källaren finns Camdens kanske bästa utbud på slampiga skor. Gillar man stilett och platå är detta rena Meckat.

* Donutsståndet vid entrén till "The Lock Market". Här säljs helt enorma donuts, muffins och andra syndigt sliskiga bakverk.

-----------------
Tisdag em: Kan fortfarande inte lägga upp bilder här, så jag har lagt in länkar på ord som bilderna hör till. Snyft!

Gnällkvinnan, akt tre

2006-08-14T17:06:00.000+01:00

Oj! kände jag just när min hyresvärd ringde mig och var väldigt bekymrad över att jag "anmält" restaurangen under mig till kommunen. Ehrm, ooops. Jag vart saligt sur i fredags natt och skickade ivägen förfrågan till kommunen för att ta reda på hur mycket oljud och ljus jag egentligen ska behöva stå ut med. Uppenbarligen tog de mig allvarligare än vad jag själv gjorde, för en inspektör hade dykt upp på restaurangen i morse.

Liiite dåligt samvete har jag kanske, eftersom min hyresvärd faller i onåd hos sin chef - tillika byggnadens ägare - när hans hyresgäster är gnälliga. Fast å andra sidan så verkar jag ju ha hittat rätt knapp att trycka på nu, för nu jäklar går det undan.

Restaurangchefen har lovat att installera en timer på skylten (inte en dag för tidigt!) och vill väldigt gärna komma upp till min lägenhet i veckan för att själv lyssna på "It's raining men" genom golvet. Tydligen så är han beredd på att kompromissa fram en inte allt för olidlig nivå.

Alla vet att jag sitter med trumfkortet - om inte vi själva kan enas om en ljudnivå så har kommuninspektören lovat att komma till mig och mäta ljudnivåerna med meckapärer. Det vill de inte, för de vet att han skulle sätta oruckbara regler eller kräva dyr ljudisolering. Nåväl, den som lever får se hur det hela löser sig.

Jag är bara så paff! Jösses, kommunsnubbarna hann ju knappt ens få mitt mail innan de sprang ut på inspektion! Jag hade förväntat mig att de skulle kontakta mig först och "men är det verkligen så farligt":a sig om några veckor eller så.

Snapsvisor

2006-08-14T15:33:00.000+01:00

Förvisso så är det en ytterst underhållande sysselsättning att försöka lära ickesvensktalande småfulla vänner att sjunga svenska snapsvisor, men vill man få igång fler-ostämmig allsång på riktigt så kan man pröva dessa två snapsvisor på engelska.

A mouthfull of Vodka
Melodi: A spoonful of sugar (från Marry Poppins)
Just a mouthful of vodka
will make anything go down,
anything go down,
anything go down.
Just a mouthful of vodka
will make anything go down
in a most delightful way!

Helan går
Now for the First! Sing hop faderallan lallan lay.
Now for the First! Sing hop faderallan lay.
And those who don't the first one take,
Will also number two forsake
Now for the First! Sing hop faderallan lay.

Summering av kräftskivan

2006-08-14T00:00:00.000+01:00

Sådana här serverades, och åts till hälftens förfäran och restens förtjusning.

Alla hade hatt, så även värdarna. Inte alla vågade sig på snapsarna, men ni behöver knappast gissa vad detta rödmosiga par hade innanför västen. Förhoppningsvis får jag en mer smickrande bild skickad till mig, men tills dess får ni se den råa sanningen.

Somliga blev lite väl glada i hatten.

Sammanfattat: Vi hade tokroligt och alla försökte sjunga med i snapsvisorna. Folk hade tänkt gå vidare ut för att festa efter maten, men samtliga som kom på kalaset stannade tills sista tuben skulle ta dom hem. As-kalas, helt enkelt!

(Har blurrat ansiken eftersom jag vill låta min personal förbli anonym på denna blogg. R och hans flickvän var ju vänliga nog att maskera sig själva!)

Cindy goes matblogg - Smörgåstårtor

2006-08-13T23:59:00.000+01:00

Creme fraiche och majonnäs i dessa recept är uppskattad mängd, eftersom jag inte måttade när jag gjorde tårtorna. Det kan hända att du behöver mer eller mindre. En bra tumregel är att göra dina röror lite lösare än du tänkt dig, eftersom bröd suger åt sig av vätska och därmed riskerar att göra tårtan torr om du snålade med majonnäsen.

Somliga anser att creme fraiche är att häda - det ska bara vara majonnäs! Själv tycker jag att majonnäsen har en tendens att ta för mycket uppmärksamhet av smaklökarna, plus att den är rejält onyttigare. Blanda efter eget tycke!

Vill man förbereda sig i god tid så gör man rörorna kvällen innan och ställer i kylen. Fetaoströran mår riktigt bra av detta, och du kommer behöva spä ut den lite. Man kan även göra tårtorna fram tills garnering, plasta in och ha i kylen tills en halvtimma före servering då de plockas fram för sista touchen.

Lakto-ovo-vegetarisk smörgåstårta
Denna tårta mättar 10 hungriga till 20 småhungriga magar.

Du behöver:
* 27 stora skivor vit formfranska.
* En stor burk potatissallad.
* Fetaoströra: Ta cirka 250 gram fetaost, mosa den tillsammans med 3 dl creme fraiche. Hacka en handfull soltorkade tomater i småbitar och rör ner tillsammans med valfri italiensk kryddblandning och vitpeppar.
* 2 dl majonnäs blandat med 1 dl creme fraiche för garnering.
* Valfria grönsaker och gärna Quorn-pålägg (eller annat vegetariskt fuskköttspålägg) till garnering. Jag använde coctailtomater, paprika, gurka, svarta oliver och färsk basilika.

Gör såhär:
Skär av yttersta kanterna på brödskivorna. Lägg ut nio skivor på en plåt och smeta på potatissalladen. Lägg på nästa lager bröd och smeta på fetaoströran. Lägg på tredje lagret bröd och smeta på majonnäs-creme fraiche-röran. Garnera efter eget tycke.

Smörgåstårta a la Västkusten
Denna tårta mättar också 10 hungriga till 20 småhungriga magar. Vill man vara lyxig/lat så köper man skagenröra och smetar på istället för crabfishröran.

Du behöver:
* 27 stora skivor vit formfranska.
* Äggröra: Hacka 12 hårdkokta ägg i inte allt för små bitar. Blanda med 2 dl creme fraiche och 1 dl majonnäs. Krydda med salt och vitpeppar.
* Crabfishröra: Hacka 500 gram crabfish och blanda med 3 dl majonnäs.
* 2 dl majonnäs blandat med 1 dl creme fraiche för garnering.
* Ett paket skivad lax, 400 g skalade räkor, en liten burk stenbitsrom, en skivad citron, tre hårdkokta ägg skurna i klyftor, coctailtomater, ½ skivad gurka och färsk dill till garnering.

Gör såhär:
Skär av yttersta kanterna på brödskivorna. Lägg ut nio skivor på en plåt och smeta på äggröran. Lägg på nästa lager bröd och smeta på crabfishröran. Lägg på tredje lagret bröd och smeta på majonnäs-creme fraiche-röran. Garnera efter eget tycke.

Back on track

2006-08-12T13:58:00.000+01:00

Hör och häpna - kioskerna funkar igen! (Ta i trä! Ta i trä!) Det har varit ett problem om dagen att fixa, ex. att kvittona inte ville skriva ut totalsumma eller för all del att kioskerna igår bestämde sig för att jag skulle ha den amerikanska menyn.

Men men, skam den som ger sig. Jag har ringt ner supportcentret ett par gånger om dagen tills de löste en del knutar, och satte mig och konfigurerade resten själv. Givetvis är det egentligen inte tillåtet att göra så, men eftersom jag lyckades så är det ingen som klagar.

Resultatet efter mycket slitet hår är att jag nu lyckats höja försäljningen rejält - igår slog vi igenom taket igen - och personalen är nöjd. Ikväll ska här firas! Men först ska här städas, handlas och snickras smörgåstårtor.

Tax free

2006-08-11T10:36:00.000+01:00

Idag spekulerar Aftonbladet i om tax free kommer att förbjudas som följd av skärpta regler för handbagage på flyg.

Själv har jag alltid tyckt att tax free-butikerna är flygplatsernas yttersta dubbelmoral. Somliga flygbolag är nitiska och väger ens handbagage för att se om man håller sig inom tillåtna gränsen, men skiter glatt i om man shoppar för lika mycket i vikt till inne på flygplatsen.

Rakhyvel i handbagaget? Nej, absolut inte genom säkerhetskontrollen, men du får gärna köpa dom inne i butikerna. Tändare likaså. Och vad är det för mening med att förbjuda batteridrivna prylar (batterier kan anvädnas för antändning av bomber) om man ändå kan shoppa väskan full med Duracell? Inga skarpa föremål är tillåtna, men glasflaskor får man köpa med sig - senast jag kollade så var en sönderslagen flaska ganska vass. Etc etc.

Vi får väl se vad som blir resultatet av detta. Kanske får RyanAir backa från sin handbagagesoffensiv (det är billigare att låta passagerarna hantera sitt bagage än att ha anställda som gör det) i och med detta. Trist, i så fall, för jag älskar min kabinväska som gör att jag slipper trängas vid bagagebandet. Men fullt förståenligt.

Cindy - eder egen listterrorist!

2006-08-11T09:44:00.000+01:00

Nappat från Simon, även om jag inte är säker på att jag räknas som bara skaffat gymnasiekompetens. Är det obligat eller inte?

One book that changed your life:
Oj, det är nog flera stycken faktiskt. Upptäckten av bibliotekets politiska avdelning ändrade mitt liv, även om jag nu ändrat mig från det jag läste då. Fast "Under det rosa täcket" måste jag nog hävda att jag fortfarande håller högt. Och boken "The luck factor" har faktiskt lyckats vända mig från pessimist till optimist-wannabee.

One book you´ve read more than once:
"Good omens" av Terry Pratchett och Neil Gaiman kan jag läsa hur många gånger som helst. (På engelska! Svenska översättningen förlorar massor!)

One book you´d want on a desert island:
Det är nu man ska vara smart och svara "en jäkligt tjock överlevnadshandbok", men jag tror jag svarar "Good omens" - då dör jag i alla fall med ett leende på läpparna! Eller Tolkiens samlade verk, dom kan jag filosofera mig mätt på länge.

One book that made you laugh:
Men vad faan. Kan man svara samma bok på tre punkter i rad? *sneglar mot bokhyllan efter andra roliga böcker* Jamen, jo! Billy Connollys biografi var riktigt kul! Den är f.ö. skriven av hans fru, som är både komiker och psykolog.

One book that made you cry:
Oj, det blir nog halva bokhyllan det - jag är en sucker för vidrig-barndom-skildringar, speciellt Torey Haydens böcker.

One book you wish you´d written:
Faktum är att jag har minst tre upplägg på böcker som jag borde skriva, men det blir aldrig av. Fast det förståss, "Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist är så fruktansvärt bra skriven att jag önskar att jag kunde skriva så. Önskar även att jag hade hans nya bok, men det är snålt med svenska böcker i London är jag rädd.

One book you wish had never been written:
Nu är det ju så att jag hävdar att allt som man råkat ut för har lett till den man är idag, och eftersom jag är förbannat nöjd med mitt liv just nu så ångrar jag nada.

One book you´re currently reading:
Ehrm. Räknas bloggar? Nähä... Öhrm, jag har nog en hel del böcker jag påbörjat men inte orkat ta mig igenom. Dom borde jag läsa ut, men jag har inte tid.

One book you´ve been meaning to read:
Neil Gaimans "Neverwhere" har legat bredvid datorn i flera veckor nu och pockat på min uppmärksamhet. Och så fort sista Harry Potter-boken kommer ut kommer jag storma bokhandeln för att komma över mitt exemplar. Trampa på småungar för att nå målet? Nemas problemas!

Now tag to five people:
Va? Bara fem? Okeej... Therese, Miss Hyde, Anna, Sessan och Toudelou!

Mera Ikea

2006-08-10T23:11:00.000+01:00

Jahapp, så har man länsat Ikea i Edmonton på kräftor. Insåg nämligen att de två paket vi köpte i helgen inte kommer räcka om alla som vi bjudit till lördagens kräftskiva faktiskt dyker upp. Det fanns tre paket kvar när jag kom dit, varav ett försvann under näsan på mig. Tur att jag bara ville ha två.

Passade på att fylla upp chipslagret också. Och mer pepparkakor, för den burk jag köpte senast tog snabbt slut på jobbet. Och ballerinakex, tunnbröd, snaps med mycket mera. Tung last hem bidde det!

Väntade nästan en timma på bussen tillbaka till Tottenham Hale från Ikea. Något ljudhuvud på stationen började filosofera i om förseningen hade att göra med flygbombhotet. Jo, eller hur, det lät ju rimligt. Inte.

P.S. Min taktik är att publicera så många usla bilder att någon tillslut skickar mig en ny digitalkamera för att få slippa se suddiga foton på min blogg. Funkar det?

Bombhot. Igen.

2006-08-10T15:49:00.000+01:00

Hela omvärlden verkar helt skräckslagen över att brittisk polis idag verkar ha lyckats avstyra ett bombhot i 9/11-tyngdklassen. Folk sitter nu fast på brittiska flygplatser eftersom hotet denna gång sägs ha varit bomber i handbagage. Flyg ställs in, och de som har turen att komma med sina flyg får inte ha mer handbagage än absoluta nödvändigheter i en genomskinlig plastpåse. Heathrow är stängt för inkommande traffik tills vidare.

Som vanligt så märker man ingenting som londonbo. Folk håller huvudet kallt och fortsätter med vardagen som om inget hade hänt. Nån terroristexpert på Aftonbladet sa "- Jag brukar aldrig avråda människor från att resa, men i det här läget tycker jag att de som ska resa till London under den närmaste tiden bör undvika det."

Jag kontrar då med nja, kanske ska man inte sätta sig i ett flygplan just nu om man är skraj, men London är lika tryggt/otryggt som alltid. 21 personer har gripits som följd av en flera månader lång utredning av Londonpolisens antiterroristgrupp och den brittiska säkerhetstjänsten.

Varför panika nu när hotet ständigt hänger över oss? Varför inte istället fira att terroristerna den här gången inte kom längre än till planering?

OK Go - Here It Goes Again

2006-08-10T09:18:00.000+01:00

Den här musikvideon har cirkulerat på divere bloggar ett tag nu, men jag kan inte låta bli att lägga upp den ifall någon nu haft oturen att missa den. Den är i samma må-bra-pirr-i-magen-anda som Fatboy Slims "Praise you".

Givetvis måste man ställa sig frågorna: vem kom på idèn? Hur länge tränade de för att komma ihåg koreografin? Knarkar dom? Vad kostar det att hyra detta antal löpband?

Dagens google

2006-08-09T09:55:00.000+01:00

Grattis till dig som hittade hit genom att söka på "galen utlandssvensk" - du har kommit helt rätt!

Nära-kortslutnings-upplevelse

2006-08-08T21:33:00.000+01:00

Min skyddsängel i praktiska jobbfrågor är irländaren Frank som jobbar för företaget som Subway anlitat för att ta hand om diverse teknik, bl.a. våra kiosker. Han är i min butik oftare än mina chefer, och man skulle ju kunna tro att han är saligt trött på mig vid det här laget. Tvärtom så stannade han idag kvar en timma i kväll efter att han fixat den bråkiga kiosken, för att reda ut saker han ansåg kommer ge mig problem inom en snar framtid.

I morse hade vi en annan tekniker i butiken som satte upp en storbilds-TV för subwayreklam och installerade vårat nya internetorder-system. Denna tekniker verkar ha varit lika begåvad i elfrågor som min chef, d.v.s. inte alls. Resultatet är att jag nu riskerar allt från att en propp går, till att något blir överhettat och fattar eld.

Orsaken? Tja, pröva själv att plugga in en mackdisk, microvågsugn, värmekantin, två datorer + skärmar, två skrivare, en stereo, en fax och en telefon i samma eluttag. Inte ens jag skulle få för mig något sådant korkat, men hade inte min ängel påpekat faran för mig så hade jag antagligen upptäckt den försent.

Frank behövde egentligen inte bry sig, eftersom han sett till att all utrustning han installerat sitter inkopplad i ett eget uttag. Ängel, helt enkelt. Fast det är klart, han är ju välmatad med subwaykakor också.

Kräftskiva på lördag

2006-08-07T19:08:00.000+01:00

Jag avskyr som sagt skaldjur, men det verkar som att de kommer kunna bli en bra ursäkt för att dra ihop lite folk för en fest på lördag. Kräftskivepremiär! Faktiskt, jag har aldrig varit på en kräftskiva eftersom jag avskyr vatteninsekter. Men med en klädnypa på nosen så ska det väl gå.

Jag har aldrig varit bra på det där med högtider, och kan efter tre års skola hos Henriks familj fortfarande bara en snapsvisa. Så varför inte misch-mascha alla samtidigt och ha kul på kuppen? Här ska luras icke-svenskar efter konstens alla regler!

--> Kräfthatten är viktig, och en speciell hattbytardans måste utföras en gång i timman till sången "Hatten är din!".

--> "Små grodorna" dansas till alla högtider! I brist på gran och majstång funkar vilken fallosymbol som helst, ex. värdinnans dildo.

--> Lyckas man inte uttala texten till snapsvisan så måste man tömma snapsglaset!

--> Snaps är svenskarnas motsvarighet till tequila, och kanelbullar motsvarigheten till citron.

--> Alla svenska fester avslutas med bad! Frågan är hur man ersätter bastun...? Frågan är om vi ska krascha mitt gym (som har pool OCH bastu) eller om vi ska försöka få folk att bada i Themsen? Eller ska vi skaffa rökelse och trycka ner alla i badkaret kanske?

--> Sill äts till alla högtider! (Moooahaha, ska bli kul att plåga mina anställda!)

Hjälp mig komma på fler saker! Och har du vägarna förbi London så är du givetvis välkommen!

Solidaritetsbloggen - Rädda Barnen

2006-08-07T17:27:00.000+01:00

"Den här månaden vädjar vi till så många som möjligt att ansluta sig till oss. Vi stöder Rädda Barnens insamling för barnen i krigets Mellanöstern där läget är kritiskt för flera hundra tusen barn."

Jag har bidragit med min hundring, nu är det din tur - gå till Solidaritetsbloggen utan att passera gå!

Nämen, regn!

2006-08-07T15:39:00.000+01:00

Jag hade nästan glömt att London är ökänt för sitt eviga regnande, för det har verkligen varit kruttorrt nästan hela sommaren. Men idag kom det - äkta ösregn med stora fläskiga droppar som dränker allt. Och ack, vad efterlängtat! Stans samtliga gräsmattor är gula, och luften har känts nästan krispig.

Förresten så regnar det normalt sett inte väre i London än vad det gjorde i min barndoms Göteborg...

Blixtvisit till Ikea

2006-08-06T23:03:00.000+01:00

Trots rejäl försovning och problem att ta sig fram i kollektivtrafiken så anlände jag och Henrik till Ikea 45 minuter innan stängning. Vi åkte dit med målet att köpa en gardinstång, ett par gardiner och några glas.

Vi kom hem med två gardinstänger, två par gardiner, 18 vanliga glas, sex vinglas, fyra diskborstar, en brödkavel, en stekspade, två påsar med påsklämmor, två ugnsplåtar, tre små förvaringskorgar, två kilon vatteninsekter, åtta fåniga papphattar, en flaska akvavit, tre påsar chips, en burk pepparkakor, en burk blåbärssylt och två Ikeakassar.

Fantastiskt bra jobbat med merförsäljningen, Ikea! Precis som vanligt. Jag har aldrig lyckats knäcka koden med hur sakerna i ens Ikeakundvagn lyckas multiplicera sig själva. Jag tror inte att prylarna kommer från en fabrik, jag tror att de är organiska och förökar sig för var steg man tar inne i butiken.

Och fantastiskt bra jobbat, Cindy och Henrik, som lyckades bränna £2.63 i minuten!

Hur man tar sig dit: För oss som bor i östra delen av City är den närmaste Ikean den i Edmonton. Man tar antingen pendeltåg från Liverpool Street Station eller tubens Victoria line från King's Cross till Tottenham Hale, och därifrån går Ikeas egen buss och buss 192 raka vägen till Ikea.
Jst nu pågår dock underhållsarbete av Victoria line på helgerna, så pendeln är enda raka om man inte orkar fippla med ersättningsbussar.

Punkt 96

2006-08-06T14:41:00.000+01:00

Fick veta att denna lista skulle ha haft 100 punkter, och tänkte därför fylla ut den med riktiga pärlor till bloggosvinet.

96. I år var första gången sedan jag flyttade hemifrån som jag missade Stockholms Pride Parad. Jag har alltså gått med i sju parader, varav en klädd i silverfärg och två andra på "min" klubbs flak.

Zooaffärer

2006-08-06T01:21:00.000+01:00

Att ha katt = att konsumera stora mängder kattsand. Eftersom jag tidigare jobbat på Sveriges största zooaffär så har jag blivit märkessnobb och använder bara EverClean - all annan sand stinker i jämförelse. Tyvärr innebär detta att vi numera är tvugna att specialbeställa sanden, eftersom vår närmsta zooaffär inte har den inne normalt sett, och den är också nästan dubbelt så dyr mot vad den kostar i Sverige. Men det får det vara värt.

Nu till vad jag tänkt skriva om (räck upp handen alla som tyckte att infon om kattsand var intressant!).

Jag har både i Paris och London blivit chockad över den usla standarden som zooaffärerna har. Burarna är små, personalen ofta okunnig och utbudet på foder och prylar vittnar om okunniga/apatiska ägare. Jag var glad att upptäcka att killen på "Magri´s Pets" som vi nu handlar av har god hand med djuren och ett gott hjärta.

Sen att de även det säljs katter och hundar i butikerna skär i hjärtat. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför jag tycker att det är värre att ha en kattunge i butik än en kaninunge, men min erfarenget säger mig att katter och hundar kräver mer av sin barndom än vad gnagare gör för att bli lyckliga.

På samma sätt blir jag alltid ledsen när jag ser en stor papegoja i butik, medan jag knappt reagerar över nymfparakiter. Idag träffade jag en grå jako i butiken som inte var så värst gammal. Killen i butiken verkade ge honom mycket uppmärksamhet, men buren var pytteliten. Först ignorerade fågeln mig, men efter lite fjäsk så ropade han efter mig när jag gick till kassan och Henrik fick ge mig en sträng blick för att slå bort mina ta-med-hem-tankar.

Hittills har jag inte sett hund i någon londonsk butik, men mitt i Paris finns det zooaffärer med hundar i varierande åldrar - från precis-lämnat-mamma till apatiska unghundar som inte orkade bry sig om sin stojiga publik. Det är ju inte för inte som man undrar vad som händer med dom när de blir för stora för att någon ska vilja ha dom...

Ibland saknar jag mitt gamla jobb väldigt mycket. Allt från att hjälpa folk att ta hand om sina djur på bästa sätt, till att planera vilka nya produkter vi skulle ta in till att plocka upp ulliga kaninungar för en stunds gos. Subwaymackor är liksom inte lika mysiga.

Val 2006

2006-08-05T13:23:00.000+01:00

Jag har fått mitt paket från Valmyndigheten för att kunna rösta i utlandet. Nu kommer jag dock att befinna mig i Stockholm under valhelgen för att gå på dop, och behöver således inte joxa med poströst eller ambassadbesök.

Till mitt stora förtret har jag insett att jag som utlandssvensk inte är berättigad att rösta i kommun eller landsting, jag var dum nog att inbilla mig att jag fortfarande skulle vara berättigad detta. Men nähä. Det är lite surt, eftersom jag räknar med att återvända till Stockholm under de närmsta fyra åren, men ändå inte har något att säga till om min framtid där.

Äsch. Jag har ändå svårt nog som det är att bestämma mig för vart rösten ska gå, så det kanske är lika bra att jag får mindre att vela om.

Tack gode gud för Knappnytt 5, som skänker klarhet i vad partierna står för! Knatten for president! (Måste ha en knattnalle. Måste!)

Jag blir tamejfasen gnälligare för var dag som går

2006-08-05T00:32:00.000+01:00

Jag skulle ha slutat 18:00 piiip idag. Jag kom från jobbet 22:30. Tio poäng till den som gissar varför! Kom igen nu, jag vet att ni vet!

Kläm i ända från tårna!

Just det...

DE FÖRBANNADE SELFORDERINGKIOSKJÄVLARNA!!!

Huvuddatorn (den som de andra två är kopplade via) ville inte funka i måndags när jag skulle slå på dom. Jag ringde supporten och bad om att de skulle skicka Frank för att han skulle kunna ta sig en titt på eländet, men trots att han själv ville så fick han inte för cheferna förrens ikväll.

Vi har inte heller fått "express"-leverans från USA med den del han behöver för att fixa den heller, trots att de lovade att den skulle vara framme i förrgår. Lägg till att prylen inte skulle behövas om det inte vore för garanti-tjafs (Frank hade en lösning som han inte fick använda för företaget i USA).

Jag ger upp vad det gäller dessa kioskjävlar. Ge mig ett basebollträ så ska jag visa Fred DeLuca att han hade fel.

Bloggteatern ger Gnällkvinnan, akt två

2006-08-04T10:23:00.000+01:00

Inatt var restaurangen under vår lägenhet hyrd för en privat fest. Jag satt fram till två vid datorn och mimade med i låtarna (jo, kunde höra såväl texterna som folk som skrålade med), sen lessnade jag och ville lägga mig.

Då såg jag ljuset, och bägaren rann över. Musik står jag ut med, även om det är "It's raining men" och andra "klassiker". Men har jag sagt att skylten ska vara släkt efter elva så har jag!

Iklädd pyamasbyxor, morgonrock och tofflor gick jag ner till restaurangen för att gnälla.

Taxichaffis som väntar på körning utanför: Can't sleep, huh?
Cindy: Nope.
Dörrvakten: *stirrar med ögonbrynen uppe i hårfästet*¨
Cindy: Could you please get me the manager.
Dörrvakten: *stirrar lite till, men går sedan in för att hämta chefen*
Ful full kille som ramlar ut genom dörren: Heeey! Cool! Are you a stripper?
Cindy: Er. No.
Full kille: Then why are you dressed like that?
Cindy: If this is your idea of how a stripper should dress, I must say you have pretty poor taste.
Taxichaffisen: *fniss*
Full kille: *ser besviken ut* So you're not a stripper then?
Cindy: Not one you could afford anyway.
Full kille: *går över till att flinandes stå på gatan och emellanåt slänga in ett gnägg som Beavis & Butthead skulle blivit stolta över*
Samma thaikvinna som jag skällde ut förra gången: Oh, you... Er, how are you?
Cindy: I'm having a disco in my bedroom (ja, liten överdrift) and I'm supposed to get up in six hours (stor överdrift).
Thaikvinnan: Oh, I'm so sorry. I've found the switch for the sign now!
Cindy: I thought so since you've been using it since the last time. But you didn't find it tonight?
Thaikvinnan: Oh, er, it's a private party here tonight and...
Cindy: And they need the sign in the back to be on?
Thaikvinnan: Er, no, but... I'll go switch it off!
Cindy: Thanks. And the music?
Thaikvinnan: Party is over in one hour. And we do keep to the legal levels.
Cindy: Sure you do. Will you turn it down so I can sleep now?
Thaikvinnan: Er. Only one hour... I'm so sorry... My boss... Er. Private party... Sorry...
Cindy: And you will leave a note for me the next time you plan to keep me awake on a normal week-day, won't you?
Thaikvinnan: No problem. Sorry! I'll go switch off the sign now.
Cindy: Goodnight. *börjar gå mot min port*
Taxichaffis: Hey, you! Thanks! I thought I was going to be standing here for another hour!
Dörrvakten: Gnarl. *skrämmande leende*
Cindy: Anytime, boys.

Väl hemma är skylten släkt, och tio minuter senare är det nästan tyst nerifrån restaurangen. Lagliga ljudnivåer my ass.

P.S. Jag minns konversationen i engelska, varför den blev i engelska här. Skulle jag ha brytt mig om att översätta den? Jag vet att somliga stör sig på när jag blandar språk såhär, men det faller sig naturligt för mig att göra det. Rösta i kommentaren!

1. Cindy ska enbart hålla sig till svenska när hon bloggar.
X. Cindy får blanda språk bäst fasen hon vill så länge jag förstår.
2. Cindy borde gå över till att blogga på engelska.

Klagomål

2006-08-03T15:27:00.000+01:00

Ibland förstår jag mig inte på människosläktet. Fick detta kundklagomål skickat till mig. Jag skrattade så jag grät, eftersom jag vet att det är dikt och förbannad lögn. Ni får hålla med om att denna klagoande skriver ganska underhållande!

Dear Whom It May Concern,
As a vegetarian, I have found it increasingly difficult to find meals that suit my way of life. While touring in London recently, I noticed a Subway and stopped there for lunch, as I know from experience in America that Subway provides fresh and healthy food appropriate for vegetarians.

When I approached the counter, the man (whose name I cannot remember) asked me, rather rudely, 'What ya want?' I replied, 'I would like a special..er, custom sandwich, with only vegetables and American cheese.' The man cast a frozen glare in my direction, then proceeded to glob two gigantic piles of tuna-fish, food that causes my vegetarian heart to break in two, onto the wheat bread I requested. Nervously, and fearing to have to eat something dead, I stated, 'Oh, I asked for a custom, with only veggies and cheese.' He replied, 'You asked for the special.' I anxiously added, 'No, you see, I'm a vegetarian, I asked for a custom sandwich, only vegetables and cheese.' His eyes rolled Heavenward, and he lazily slid the wasted sandwich off the counter and into the rubbish bin nearby. While glaring in my direction, he proceeded to slap yet more bread on the counter, and yell out to the next server, 'Veggie Delight,' without placing any cheese on the bread.

The second server was no better. Trying to keep myself calm, I recited the timeworn list of ingredients in my mind: 'Cucumbers, black olives, tomatoes, carrots-' 'Everything?' hissed the woman behind the glass wall. 'Everything except jalapenos and onions, I suppose,' I replied, staring nervously at the offending vegetables that have haunted me as the only veggies I won't eat. Viciously, she began to pile on the vegetables, stacking them meticulously, until she came to the onions. With relish, she piled them high in a stack, while I could only watch with horror.

I have had a horrible experience that has forever tainted my Subway dining. This has thoroughly disturbed me, as I always believed Subway to be a friendly, fast and efficient restaurant.

Sincerely, An Annonymous Vegetarian

Nu ska jag leka finn fem fem!
1. Ingen av mina anställda skulle aldrig klämma ur sig ett vadvillduha. Jag vet att de alla hejar glatt och ler - jag ser det dagligen i butiken, emellanåt hemma via övervakningskameran och alla "mystery shopper" rapporter vi får säger att vi är bäst på att få folk att känna sig välkomna.

2. Om någon frågar efter en vegetarisk macka så försöker vi alltid sälja på dom en "veggie patty". Och sedan när skulle det vara svårt att hitta vegetariskt käk i London? Det är ju alla veggons Mecka!

3. Personalen slänger aldrig felgjorda mackor. De placerar dom i en låda i köket så att jag kan räkna av dom.

4. Han nämner en kvinna. Vid tidpunkten för klagosnubbens besök var den enda kvinnan i personalstyrkan jag själv. Gissa tre gånger hur ofta jag behandlar kunder som skit. Näjustdet.

5. Det absolut mest avslöjande felet: gnällspinken har missat att vi då var tvungna att använda kioskerna för alla kunder. Kioskerna nämns inte med ett pip.

Summa summarum: jag har drabbats av Förbannati Lögnhalsus Major! Jag kan bara inte förstå vari det roliga ligger i att skicka sådana här mail. Jag har skrattat mången gång då jag läst en väns mail till olika kundservicar i god "brev till samhället"-anda, men de har aldrig satt enskilda personers jobb på spel.

Test

2006-08-02T09:58:00.000+01:00

Testar bara ifall det går att få igång Bloggportalens statistikmätning för denna blogg. Ignorera!

Frasisten Cindy?

2006-08-02T00:13:00.000+01:00

Meh. Jag skulle ju ta död på min fördom att fransmän är arroganta. Men idag ville det sig liksom inte.

1. Fransmannen ringde aldrig. Tror jag. Nån ringde halv elva på kvällen, men jag lät bli att svara av princip. Förvisso är jag glad att jag slapp förklara för honom att jag anställt nån annan eftersom det vore slöseri med min tid, men samtidigt så är det - just det! - arrogant att inte ringa när man sagt att man ska göra det.

2. En annan fransman kom in i butiken idag för att söka jobb. "Nä, vi har inga lediga just nu, men lämna ditt CV så... Nähä, inget CV? Men skriv upp ditt telefonnummer då så... Nähäää, inget telefonnummer heller." Han verkade sur på mig för att jag inte gav honom ett jobb på studs, eller skänkte honom min mobiltelefon eller så. Inte vet jag, men han vände surt på klacken och gick efter att ha stirrat på mig i tystnad en stund.

3. Middag hemma med Henrik och hans franska kollega. Vi pratade om fransmän, och jag sa att det är trevligt att lära känna en fransos som är trevlig så jag kan bli av med mina fördommar. Han såg oförstående ut - vaddå fördommar? Fransmän är arroganta, menade han.

Bättre lycka en annan dag kanske?

Nominerad

2006-08-01T22:50:00.000+01:00

Hoppla, jag har blivit nominerad till "Sveriges bästa reseblogg". Frågan är hur mycket reseblogg jag är, även om jag skriver ganska ofta om de resor jag gör. Tydligen blev man nominerad om man själv kategoriserat sin under "resor" på Bloggtoppen, och det gjorde jag ju för att det var det närmaste "utlandssvensk" som finns och det är ju där min fokus ligger, näst efter gnäll.

Nåväl. Vill man rösta så går man hit. Själv slits jag mellan vilken mina två favoritbloggare jag ska rösta på, men det lutar åt den ena nu när den andre släckt ner för (förhoppningsvis) tillfället.

Nu ska här bli träna av!

2006-08-01T17:20:00.000+01:00

Ibland snubblar man över erbjudanden som är för bra för att vara sanna. Henrik skaffade sig en sjukvårdsförsäkring hos Pru Health som kostar cirka £25/månaden. Eftersom de vill att folk ska hålla sig i trim så erbjuder de medlemsskap i Holmes Place för £25/månaden, och man får de första tre månaderna gratis.

Med tanke på att ett medlemsskap i Holmes Place tvärs över gatan från där vi bor normalt sett kostar £73/månaden (sjuuukt dyrt!) så skaffade även jag en försäkring, trots att jag egentligen inte tänkt göra det. Enkel matte!

12 månader X £73 = £876
(12 månader X £25) + (9 månader x £25) = £525
£876 - £525 = £351 kosing mer i fickan, plus försäkringen dårå!

Min högstadiemattelärare skulle bli rörd till tårar om hon såg mig faktiskt använda matte i vardagen, med tanke på hur hon slet för att få mig godkänd. Hon älskade att göra sådana här räkneexempel med sitt golfmedlemsskap.

I vilket fall. Jo, det är fortfarande väldigt mycket mer pengar för gymmet än vad jag egentligen skulle vilja betala, men vill jag träna så är det bara att hosta upp pengarna eftersom det inte finns kommunala simhallar/gym att tillgå här. Det finns förvisso Friskis & Svettis även i London, men de har bara två pass i veckan, och de ligger inte tvärs över gatan.

Och sen är Holmes Place ett fantastiskt bra gym med fräscha lokaler och duktig personal (till skillnad från grannen Fitness First). De har simpool, stort och välutrustat gym med massor av konditionsträningsmaskiner, plus ett fullspäckat schema med allt från "Body pump" till yoga och spinning. Till råga på allt har de generösa öppettider hela veckan.

Nog med reklam. Nu till skryt: jag är en duktig flicka som började träna igår *klappar mig själv på huvudet*. Och jag vet att jag kommer fortsätta vara lika duktig eftersom jag i skallen slår ut kostnaden per månad på antalet gånger jag går dit. Känns inte lika fruktansvärt dyrt om jag går ofta!